Har ni högt i tak? Och jargongen hjärtlig, men rå

Har ni högt i tak? Och jargongen hjärtlig, men rå

Är det högt i tak och en hjärtlig, men rå jargong? Ojdå. Då växer det en oro hos mig. När människor beskriver skämtjargongen på det sättet är kulturen på gränsen till att kränka människor eller så sker kränkningarna redan under rubriken ”skämt”.

När någon, kanske en ordförande i styrelsen eller chefen, måste säkerställa att alla förstår att det är skämt och inte kränkning, då finns behovet av en anledning. Antagligen betyder det att flera i gruppen blir kränkta eller att flera i gruppen känner att skämten går över en gräns, som utifrån kan uppfattas som elak.

En arbetsplats som präglas av hård jargong eller det som ibland kallas för ”högt i tak”, men snarare handlar om att tillåtas skämta på varandras bekostnad, innebär nästan alltid att någon mår dåligt.

Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär ”arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås.” Stor vikt måste läggas vid att detta arbete omfattar ”alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön”. Mer om detta finns i Systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2001:1.

Läs mer om mina tankar kring jargong i boken INKLUDERA.

Därför normkritik

Därför normkritik

Traditionellt har mångfaldsarbete fokuserat på att öka toleransen och fokus har legat på hur ”de andra” är. Det finns problem med det förhållningssättet eftersom det riskerar att förstärka olikheter mellan grupper.

Ett bättre alternativ är att jobba normkritiskt och i stället granska de normer som råder. Det är nämligen normer som avgör om människor känner sig som en del av gruppen, eller inte.

Normer bygger ofta på att olika grupper ställs som varandras motsatser. Detta kan leda till att olika verksamhetsdelar motarbetar varandra snarare än hjälps åt för företagets bästa. Om organisationskulturen innefattar mycket diskussioner om ”vi” och ”dom” finns det även risk för att de som känner sig hemma i era grupper, eller ingen, osynliggörs.

Människor och organisationer är alltid mer komplexa än att de bara tillhör en av två möjliga kategorier.

Kortfattat kan normer beskrivas som regler för hur människor förväntas bete sig. Det finns olika former av normer, såsom juridiska och sociala normer. En del normer finns nedskrivna som ordningsregler i fikarummet, policys och organisationens värdegrund. Sociala normer är oftast outtalade och samtidigt är de ständigt närvarande.

Normer är olika sorters beteenden som är ”godkända” i olika sammanhang, de anger vad som är ”normalt” och ”onormalt”. De allra flesta kan läsa av normer och vet ungefär vad som förväntas av dem, även om normer kan vara mycket subtila.

Min bok har en normkritisk utgångspunkt, eftersom jag är övertygad om att det är bästa sättet att utveckla verksamhet och stärka de inkluderande normerna samt förändra de exkluderande normerna. Läs mer om normer i Inkludera – jämställdhet och hbtq i organisationen.

7 tips för jämställda organisationer

7 tips för jämställda organisationer

De här tipsen finns i min bok Inkludera, tillsammans med mycket mer information och fler tips.

1. Vilka är ni?
Skaffa er en bild av läget. Räkna för att se hur medlemsstrukturen ser ut. Vilken eller vilka könsidentitet har medlemmarna? Vilka börjar, vilka stannar kvar och vilka slutar?

2. Vem har makt?
Räkna för att se hur strukturen ser ut på förtroendevalda positioner. Kolla på lokal, regional och nationell nivå i organisationen. Kom ihåg att även titta på olika verksamhetsgrenar! Vem blir ledare/tränade för olika grupper? Vem är sekreterare, lokalansvarig, ordförande och kassör?

3. Inkludera flera kön!
Öppna upp för att det finns flera könsidentiteter. Prata hellre om rättigheter oavsett kön, snarare än ”lika rättigheter för tjejer och killar”. Låt människor själva få identifiera sin könsidentitet i blanketter och medlemsregister. Om ni utgår från personnummer i statistik å var tydliga med att det är juridiskt kön som ligger till grund för siffrorna.

Resten av tipsen hittar du hos bokförlaget!

Mina tre bästa tips för att inkludera fler

Jag fick en fråga i mailen om detta. Jag skrev snabbt ned mina tre svar och insåg att detta nog behöver skrivas i ett blogginlägg. Så – här kommer mina tre bästa tips för att inkludera fler och möta människor likvärdigt.

  1. Utgå alltid från att alla människor finns i rummet. Alla grupper, identiteter och erfarenheter finns representerade. Detta förhållningssätt leder till att samtalet inte kommer att handla om ”de där andra”, utan inkluderar fler i ”vi:et”. Det är dessutom på det viset att vi aldrig kan veta allt om andra. Det finns massor med erfarenheter och identiteter i rummet som en helt enkelt inte vet om.

 

  1. Var tydlig med att uttala definitioner. Vad menas egentligen med ”kort rast under mötet”? Vilka innefattas i begreppet ”unga”? Varför diskuteras vissa frågor och varför beslutas det i andra frågor? Sociala normer är det som ”alla vet” och som vi inte behöver uttala. Genom att i stället vara tydlig med det outtalade, inkluderar vi alla i rummet utan att individer behöver fråga eller komma ut med sin okunskap.

 

  1. Ställ alltid öppna frågor. Detta leder till att varje person själv kan bestämma hur den ska svara. Den kan också välja att inte komma ut. Din fråga tvingar på så sätt inte individen att komma ut. Du kan fråga om hur någons familj ser ut, i stället för ”vad heter din fru?” Eller ”hur många barn har du?”. Fråga hur en person tänker kring föräldraledigheten i stället för att utgå från att personen ska vara hemma länge/inte alls. En annan smart grej kan vara att fråga ”firar du jul?” snarare än ”hur firar du jul?”.

Årets unga ledande kvinna

Det är en fantastisk känsla att någon har tänkt på mig i samband med en utmärkelse.

En av mina förebilder sa att en viktig sak en person med makt kan göra är att tacka nej, för att i stället ge plats till andra.

Jag känner mig inte särskilt ung. Jag känner mig också väldigt privilegierad eftersom jag har fått så många möjligheter och erfarenheter genom åren. Det är anledningarna till att jag inte kommer skicka in mina uppgifter. Jag vill i stället ge andra möjlighet att vara med i processen.

Sista dag att nominera är den 11 december! Skicka in namn på alla smarta kvinns out there!

Mitt hjärta är varmt på grund av nomineringen. Tack.