Vad säger FN om hbtq-personers rättigheter?

Vad säger FN om hbtq-personers rättigheter?

I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna står det skrivet i artikel två att ingen åtskillnad ska göras på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Här nämns alltså flera av de grunder som återfinns i den svenska diskrimineringslagen, Diskrimineringslag (2008:567), men ingenstans nämns sexuell läggning eller könsidentitet, även om »kön« kan tolkas som att det inkluderar könsidentitet och könsuttryck.

FN:s kommitté för mänskliga rättigheter har dock bestämt att artikel 26 (FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter) även innefattar homo- och bisexuella. Likaså har Kommittén för eko- nomiska, sociala och kulturella rättigheter uttalat att könsidentitet och sexuell läggning ingår i det skydd som anges i artikel 2(2) (FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter). Båda artiklarna handlar om att alla är lika inför lagen, har lika rättigheter och har skydd av lagen utan någon diskriminering.

Yogyakartaprinciperna – Principer om tillämpning av det inter­ nationella skyddet av de mänskliga rättigheterna vad gäller sexuell läggning och könsidentitet tillkom 2006 efter en konferens med flera människorättsexperter och principerna har som syfte att stärka hbtq-personers mänskliga rättigheter.

Principerna innehåller inte nya artiklar utan visar hur redan existerande rättigheter och artiklar kan användas för att stärka individers rättigheter utifrån könsidentitet och sexualitet. Principerna ger uppmaningar till länder om vad de ska göra för att säkerställa att alla människor, oavsett sexuell läggning och könsidentitet, kan åtnjuta sina rättigheter. Exempelvis nämns under princip två, som handlar om rätten till likabehandling och icke-diskriminering, att länder behöver se till att den principen finns i lagstiftningen och den behöver vara så tydlig att den förverkligar principen.

Yogyakartaprinciperna innehåller alltså rekommendationer till alla stater om hur de bör göra. Där finns också en rekommendation till yrkesorganisationer att se över riktlinjer och praxis så att de bidrar till att principerna kan genomföras.

Läs mer om detta i min bok INKLUDERA – jämställdhet och hbtq i organisationen.

PS. Nu finns boken i en andra upplaga!

Gravid, feminist och föreläsare

En gravidmage fungerar lite som en ”conversation piece”, den skapar kontakt där sådan kan vara svår att få. Eftersom jag arbetar med normer har jag noterat flera saker med anledning av detta, som jag tror säger en del om vår samtid.

Normer är regler för det sociala samspelet och känslor om vad som är ”normalt” och vanligt. Det underlättar ofta att de finns men de kan också vara svåra att känna – särskilt om de ligger nära ens egen identitet. Normer kanske först ses när någon bryter mot de sociala koderna, som att föreläsa om feminism och hbtq samtidigt som en är gravid.

Jag har exempelvis fått höra att min graviditet ökar min trovärdighet…

Läs hela krönikan!

Om förkortningen hbtq

Genom kompetens och granskning av organisationskultur är det möjligt att påbörja arbetet för att skapa mer inkluderande normer och ett tryggt klimat. Heteronormer handlar bland annat om könsnormer och sexualitetsnormer. I många fall leder normer till diskriminering och våld. Det behövs kunskap både kring hbtq och heteronormer.

Att klumpa ihop hbtq-personer eller att prata om hbtq-gruppen är ibland nödvändigt eftersom det går att se skillnader i hälsa mellan hbtq-identifierade personer och cis- och heteroidentifierade personer. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, visade i utredningen Hon Hen Han att majoriteten unga hbtq-personer mår bra, men att det finns en större del som har blivit utsatta för våld och trakasserier än bland heterosexuella unga.

En effekt av att unga hbtq-personer är rädda för att bli diskriminerade på en arbetsplats är att de blir stressade och rädda. Den psykiska hälsan påverkas av rädslan för att bli illa behandlad. En strategi för att undvika diskriminering kan för en del vara att dölja sin läggning eller könsidentitet. Det finns starka skäl för att prata om hela hbtq-gruppen, samtidigt som det är viktigt att inte utgå i från alla har liknande erfarenheter. Mångfalden inom varje grupp är alltid stor.

Hbtq-personer har väldigt olika förutsättningar, olika rättighetskamper att föra och olika erfarenheter. Det enda som med säkerhet kan sägas om hbtq-personer som grupp är att de bryter mot heteronormer.

Det finns en viktig uppdelning vad gäller bokstäverna i hbtq och det är att H och B står för sexuell läggning, medan T står för könsidentitet. Q återfinns både för sexualitet och könsidentitet. Det är viktigt att veta att både sexuell läggning och könsidentitet ryms i förkortningen. Det är lätt att hbtq likställs med sexuell läggning och att könsidentitet tappas bort.

I boken ”Inkludera – jämställdhet och hbtq i organisationen” finns ett särskilt kapitel som handlar om begreppet bakgrund till begreppet, vad sexuell läggning och könsidentitet är. Där kan du också läsa om pridefestivaler, pink-washing och regnbågsflaggor. Köp boken via idealistas.se.

Frida Ohlsson Sandahl - Inkludera

Inkludera – jämställdhet och hbtq i organisationen

Jag har under alla mina år som föreläsare fått frågor från åhörare var de kan läsa vidare. Jag känner att det finns massor med bra metodmaterial och massor med bra akademisk litteratur, men jag har saknat tillgänglig litteratur som handlar både om jämställdhet och hbtq. Dessutom har många efterfrågat en begreppslista för alla ord som används.

Nu finns boken här!

Inkludera – jämställdhet och hbtq i organisationen innehåller både kunskap om normkritik, kön och sexualitet. Utgångspunkten är att normer samverkar.

Inkludera – jämställdhet och hbtq i organisationen handlar om rättighetsarbete i organisationer. Rättighetsarbete handlar inte om att ta bort olikheter – det handlar om att addera möjligheter och att säkerställa mänskliga rättigheter.

Inkludera – jämställdhet och hbtq i organisationen fokuserar på inkludering utifrån jämställdhet, könsidentitet och sexualitet och utgår från normer och hur de välkomnar eller utesluter människor från verksamheten. Läsaren introduceras till bakgrund, olika inriktningar och fakta om ämnen som heteronormer, kön, genus, jämställdhet, feminism och hbtq.

Genomgående finns tips på hur organisationer kan arbeta vidare med frågorna. Boken innehåller en omfattande ordlista som förklarar begrepp och vägleder läsaren genom boken. Ordlistan kan också fungera som ett stöd i det fortsatta rättighetsarbetet.

Boken ger verktyg och inspiration till de som är i början av arbetet, samtidigt ger den fördjupad kunskap till de som vill utvecklas och bli ännu bättre på sitt jämställdhetsarbete eller med sin inkluderande kommunikation.

Varmt välkommen att köpa boken genom bokförlaget Idealistas, info@idealistas.se (eller ta kontakt med mig på hej@fridaohlssonsandahl.se).

Grattis Nässjö

Äntligen har det kommit en ny kommunundersökning från RFSL. Hela rapporten hittar du här.

”Kommunundersökningen har genomförts av RFSL och baseras delvis på en enkät till landets kommuner som är gjord i samarbete med Sveriges Kommuner och landsting – SKL. Enkäten har utformats gemensamt av RFSL och SKL och skickats ut av SKL.”

”RFSL har i denna rapport försökt undersöka hur läget ser ut i landets kommuner när det gäller att fullt ut inkludera ett hbtq-perspektiv i den omsorg, service och skolgång, med mera, kommunerna har ansvar för. Även regionala skillnader när det gäller attityden till hbtq-personer och utsattheten för hatbrott undersöks.”

Jag menar att detta på inget sätt är ett bra resultat. Jönköpings kommun borde hamna högre upp, särskilt med tanke på kommunens storlek. Det är också anmärkningsvärt att Habo, Jönköping och Sävsjö inte har svarat på enkäten. Detta är synd eftersom det arbete som faktiskt görs inte syns. Det pågår en del väldigt bra arbete och det finns många engagerade bland kommunernas anställda som kämpar hårt för att få en mer inkluderande miljö.

Såhär ser det ut för länets kommuner (skala 0-5):

Placering Kommun Samlat betyg
42 Nässjö 2,92
47 Vetlanda 2,86
51 Vaggeryd 2,78
58 Gislaved 2,69
69 Jönköping 2,53
73 Eksjö 2,49
92 Gnosjö 2,25
100 Aneby 2,17
102 Habo 2,15
108 Mullsjö 2, 09
114 Sävsjö 2, 03
114 Tranås 2, 03
120 Värnamo 1,96

 

Göteborg och Växjö toppar listan och får höga betyg bland annat eftersom kommunerna har jobbat målmedvetet med att förbättra service och bemötande samt att de ställer krav på alla föreningar som mottar bidrag. Föreningarna måste visa hur de arbetar för att förhindra diskriminering och kränkande behandling på grund av sexualitet och könsidentitet sker i verksamheten.

Litteraturtips: Barnböcker

Det finns mängder med barnböcker som berättar om olika livssituationer.

Jag menar att vi måste ge barn en bild av att det ser olika ut, och att olika är bra. Dessutom har förskole- och skolpersonal ett ansvar att se till att alla barns familjesituation får plats i den pedagogiska verksamheten. Att bli osynliggjord, att inte få finnas – det är ett av alla sätt som skapar ”annorlundahet”.

Jag menar att en som förälder helt enkelt kan börja med att räkna (det räcker aldrig, men om inte har gjort något innan kring representation, så är siffror ett första steg för att få en bild av situationen). Hur många tjejer/killar/trans/odefinierade är huvudpersoner? Hur många tjejer/killar/trans/odefinierade finns med i hela berättelsen? Titta sedan vidare på hudfärg, ålder, funktionalitet, religion, familjesituation… Här finns ju massor att undersöka. Syftet är att öka mångfalden.

Det finns flera nya förlag som har bredd bland representation i böckerna – OLIKA förlag och Sagolikt bokförlag är två exempel. Sedan måste inte allt vara nytt för att det ska vara normbrytande. Pippi Långstrump och Pricken är fantastiska böcker!

På bilden finns följande böcker (länkarna går till inköpsplats med mer info om boken och i vissa fall till recensioner):

 

Här kommer ytterligare några länkar med reportage och boktips: