Grattis Nässjö

Äntligen har det kommit en ny kommunundersökning från RFSL. Hela rapporten hittar du här.

”Kommunundersökningen har genomförts av RFSL och baseras delvis på en enkät till landets kommuner som är gjord i samarbete med Sveriges Kommuner och landsting – SKL. Enkäten har utformats gemensamt av RFSL och SKL och skickats ut av SKL.”

”RFSL har i denna rapport försökt undersöka hur läget ser ut i landets kommuner när det gäller att fullt ut inkludera ett hbtq-perspektiv i den omsorg, service och skolgång, med mera, kommunerna har ansvar för. Även regionala skillnader när det gäller attityden till hbtq-personer och utsattheten för hatbrott undersöks.”

Jag menar att detta på inget sätt är ett bra resultat. Jönköpings kommun borde hamna högre upp, särskilt med tanke på kommunens storlek. Det är också anmärkningsvärt att Habo, Jönköping och Sävsjö inte har svarat på enkäten. Detta är synd eftersom det arbete som faktiskt görs inte syns. Det pågår en del väldigt bra arbete och det finns många engagerade bland kommunernas anställda som kämpar hårt för att få en mer inkluderande miljö.

Såhär ser det ut för länets kommuner (skala 0-5):

Placering Kommun Samlat betyg
42 Nässjö 2,92
47 Vetlanda 2,86
51 Vaggeryd 2,78
58 Gislaved 2,69
69 Jönköping 2,53
73 Eksjö 2,49
92 Gnosjö 2,25
100 Aneby 2,17
102 Habo 2,15
108 Mullsjö 2, 09
114 Sävsjö 2, 03
114 Tranås 2, 03
120 Värnamo 1,96

 

Göteborg och Växjö toppar listan och får höga betyg bland annat eftersom kommunerna har jobbat målmedvetet med att förbättra service och bemötande samt att de ställer krav på alla föreningar som mottar bidrag. Föreningarna måste visa hur de arbetar för att förhindra diskriminering och kränkande behandling på grund av sexualitet och könsidentitet sker i verksamheten.

Litteraturtips: Barnböcker

Det finns mängder med barnböcker som berättar om olika livssituationer.

Jag menar att vi måste ge barn en bild av att det ser olika ut, och att olika är bra. Dessutom har förskole- och skolpersonal ett ansvar att se till att alla barns familjesituation får plats i den pedagogiska verksamheten. Att bli osynliggjord, att inte få finnas – det är ett av alla sätt som skapar ”annorlundahet”.

Jag menar att en som förälder helt enkelt kan börja med att räkna (det räcker aldrig, men om inte har gjort något innan kring representation, så är siffror ett första steg för att få en bild av situationen). Hur många tjejer/killar/trans/odefinierade är huvudpersoner? Hur många tjejer/killar/trans/odefinierade finns med i hela berättelsen? Titta sedan vidare på hudfärg, ålder, funktionalitet, religion, familjesituation… Här finns ju massor att undersöka. Syftet är att öka mångfalden.

Det finns flera nya förlag som har bredd bland representation i böckerna – OLIKA förlag och Sagolikt bokförlag är två exempel. Sedan måste inte allt vara nytt för att det ska vara normbrytande. Pippi Långstrump och Pricken är fantastiska böcker!

På bilden finns följande böcker (länkarna går till inköpsplats med mer info om boken och i vissa fall till recensioner):

 

Här kommer ytterligare några länkar med reportage och boktips:

 

45 år sedan Stonewall

45 år sedan Stonewall

I år är det 45 år sedan Stonewall-upproret. Det manifesteras bland annat av att Barack Obama utsett juni till den officiella pridemånaden. Vad är då pride och var är Stonewall-upproret?

Pride betyder stolthet. Och pridefestivalernas ursprung börjar i slutet av 1960-talet i New York. På baren Stonewall Inn trakasserade polisen återigen hbt-personer. Vid tidigare tillfällen hade besökarna hittat en ny bar, en ny mötesplats.

Men vid detta tillfället den 27 juni 1969 valde gästerna att protestera mot polisens razzia mot baren. På den tiden var det i New York förbjudet att servera alkohol till homosexuella personer och homosexuella personer fick inte dansa med varandra. Vid just detta tillfället valde besökarna på baren att göra motstånd. De samlades utanför baren. Följande natt slöt tusen personer upp, kanske ännu fler, för att stötta besökarna.

Kravallerna varade i tre dygn. Året därefter samlades många i San Fransisco för att hylla de som deltagit i Stonewallupproren och med det ägde första pridemanifestationen rum. Det finns uppgifter om att pride firas i minst 140 länder idag. Sverige fick sin första Frigörelsemarsch 1971 i Örebro. 1977 firades första ”Homosexuella Frigörelseveckan” i Stockholm.  I Sverige finns det många pridefestivaler, prideparader och pridemanifestationer. 

DEBATT: sluta snacka skit

DEBATT: sluta snacka skit

Det finns uppgifter om att hälften av alla hbtq-personer döljer sin läggning eller könsidentitet på jobbet. Det betyder att väldigt många personer aldrig är med i snacket om semester, köp av ny lägenhet och julklappsinköp. Det är fikarasten och personalrummet som är de viktigaste arenorna för det sociala kittet på en arbetsplats. Det är där vi kan prata om annat än jobbet.

Fundera på vem som styr samtalet. Vem deltar aldrig på fikat eller sitter tyst? Finns det skämt här som egentligen inte är roliga, utan bara syftar till att häckla någon eller en viss grupp? Om det finns skämt om bögar så är det stor risk att värderingar såsom rasism eller sexism också finns i gruppen. Det bästa tecknet på att det inte är ett schysst klimat är när någon hävdar motsatsen. Om du hör ett ”här är det högt i tak”, så var uppmärksam! Ofta är det ett sätt att säga ”här kan vi skämta på varandras bekostnad utan att någon säger ifrån”.

Ibland kommer det åsikter om att alla är så lättkränkta nu för tiden. Och ja, så kan det vara. Det är liksom resultatet av att fler får kunskap om sina rättigheter. Ingen av oss ska behöva utsättas för trakasserier eller diskriminering. Och det är alltid den som känner sig kränkt som har rätt att definiera att det har skett en kränkning. En person som har upprepade erfarenheter av att utsättas för en viss härskarteknik eller ett visst skämt, reagerar eventuellt på den sortens möte utifrån att hen har varit med om det 100 gånger tidigare.

Jag kan aldrig veta vilka erfarenheter som någon annan har. Jag kan aldrig döma den personen för hens reaktion. Mitt ansvar är att försöka bidra till att se till att arbetsmiljön är schysst för alla. Jag har ingen lust med att människor blir kränkta i min omgivning eller på min arbetsplats.

Detta handlar främst om hbtq-personer och vi har lång väg kvar i Sverige innan alla vill och vågar vara öppna med hur de vill leva eller lever. Arbetsplatsen lever ett eget socialt liv. Och beroende på hur olika personer får vara där, så finns det mer eller mindre mångfald.

Detsamma gäller mindre orter – hur olika får människor vara där? Vi som har vuxit upp eller verkat i mindre samhällen vet att jargongen och snacket drar igång för minsta lilla. Och många av oss har läst om händelserna i Kinna där ett samkönat par fått utså flera kränkningar. På mindre orter kan det räcka med att någon har ”udda” kläder, några fler barn än normen eller en trädgård som är mycket stökigare än grannarnas. Det krävs väldigt lite för att andra ska ha åsikter om ens sätt att leva.

På en arbetsplats menar jag att ledarskapet och facket har extra ansvar. Det finns en värdegrund både för facket och oftast för företaget. Den kan ni slänga, om ni inte lever upp till den i praktiken. Det gäller att städa trappan uppifrån för att få en stabil och hållbar levandegjord värdegrund. På arbetsplatser och mindre orter har, precis som Tasso Stafilidis skrev i ett inlägg på SVT debatt 2014-03-09, alla ett ansvar att reagera och markera.

Jag har människor i min närhet som blir dåligt bemötta av myndigheter, som bli hånade på stan och som blir hindrade på arbetsmarknaden. Kom inte och säg att vi är färdiga med frågan om sexualitet och könsidentitet i Sverige! Jag förstår om du inte vill eller orkar se orättvisorna, eftersom det förpliktigar till att bidra till en bättre värld. Men snacka inte ner någon annans frihetskamp. Stöd den.

I tidningen Chef kunde vi nyligen läsa att forskning visar att personer som inte är öppna med vem de är presterar 17% sämre än de som är öppna med sin sexuella läggning. Snacka om slöseri med personal och mänskliga resurser! Öppna upp för mångfald.

Sluta döma folk! Låt människor få leva precis som de vill, så länge de inte skadar någon annan. Ju mer någon annan lever som de vill, desto mer breddas normen för alla andra. Ta ansvar för arbetsmiljö och inkludering – snacka inte skit.

 

Frida Ohlsson Sandahl
Ordförande, Jönköping Qom Ut
Föreläsare om jämställdhet, normkritik och hbtq
Sociolog

Litteratur- och materialtips

Dessutom är det många som söker material för att diskutera just tro och hbtq. Detta inlägg ska inte handla om Jönköping utan istället förmedla tips på material för dig som vill lära dig mer eller behöver stöd för att samtala kring kärlek, sexualitet och religion.

Så att jag kan komma in – HBTQ-frågor i Frälsningsarmén

Detta är ett samtalsmaterial utgivet av EKHO, Ekumeniska föreningen för kristna hbtq-personer, och tar sin utgångspunkt i Frälsningsarmén. Den innehåller tre livsberättelser och sedan finns det olika teman såsom identitet, normer och mänskliga rättigheter. Boken är skriven med låga trösklar, det vill säga du behöver inte ha någon förkunskap kring hbtq-frågor eller Frälsningsarmén. Den går att använda i många (kristna) sammanhang. Jag är en av författarna. Boken finns att läsa digitalt, och kan beställas kostnadsfritt via erik@ekho.se.

Jag vet att Gud älskar mig

Detta är ett material från RFSL Ungdom som innehåller 16 berättelser om hur det är att vara hbtq-person och samtidigt torende. Här berörs kristendom, islam och judendom.  Kan beställas via RFSl Ungdom.

Gud är större – ett material om tro, hbt och sånt

Detta är ett material framtaget av projektet är ett metodmaterial framtaget av Religion hjärta hbt.  Projektet är finansierat av Arvsfonden och har drivits av är SFQ (Sveriges förenade hbtq-studenter). Även Kristna studentrörelsen i Sverige, Svenska kyrkans unga och Sensus har varit med i projektet. Syftet är att ge ett underlag för att lättare kunna prata om religion och hbt.

 

 

 

Hen

Jag vet att diskussionen har falnat något kring ordet hen, men jag möter många när jag föreläser som tycker att de bara hör en sorts argument kring ordet. Därför kommer här några korta tankar om ordet.

1)   Ordet hen är ett könsneutralt pronomen som används av personer som antingen känner sig som både kvinna och man, eller varken kvinna eller man. Det kan också användas av personer som inte gillar det faktum att vi delar in mänskligheten i endast två alternativ (kvinna eller man). Alltså av personer som genom att sitt personliga pronomen vill påpeka hur vi hela tiden ”könar” människor.

2)   Ordet hen är ett könsneutralt pronomen som vi kan använda när vi inte vet vilket kön någon har, eller när vi vill tala könsneutralt. Kanske för att det är enklare, eller för att det inte spelar någon roll.

Exempel 1: ”Jag ska till tandläkaren i morgon och jag är nervös för vad hen kommer att säga om mina tänder.”

Exempel 2: Alla personer som kommer hit skriver in sig i recepteptionen. Hen måste ange namn och telefonnummer.”

Exempel 3: ”Nallen är nog hungrig – du får fråga vad hen vill ha att äta.”

 

Hur påverkar detta dig? När det gäller personer som definierar sig som hen så tycker jag att du måste acceptera det och använda hen när du talar om personen. Alla har vi en könsidentitet och vi vill alla bli respekterade för den. Detta är något som alla kan relatera till och det är enkelt.

När det gäller att använda det könsneutrala ordet hen i ditt språk så är det helt upp till dig. Precis på samma sätt som du ibland använder ordet ”syskon” och ibland ”systrar och bröder”. Det finns inget tvång – det finns bara möjligheter. Och ett praktiskt ord.

Vad vill hen-användare? En del vill att vi ska få upp ögonen för att vi lever i en tvåkönsnorm och en del vill bredda begreppet kön. En del vill inget annat än att utveckla sitt språk och använda smarta ord.

Hur böjs hen? Hen – hens – henom. Exempel: ”Jag tror det är hens jacka. Kan inte du ge den till henom?”

henerator

Vill du ha mer hen på din dator – då tipsar jag gärna om heneratorn. Byter ut alla hon och han till hen.

Kolla Wikipedia för bland annat historian bakom ordet.