DEBATT: sluta snacka skit

DEBATT: sluta snacka skit

Det finns uppgifter om att hälften av alla hbtq-personer döljer sin läggning eller könsidentitet på jobbet. Det betyder att väldigt många personer aldrig är med i snacket om semester, köp av ny lägenhet och julklappsinköp. Det är fikarasten och personalrummet som är de viktigaste arenorna för det sociala kittet på en arbetsplats. Det är där vi kan prata om annat än jobbet.

Fundera på vem som styr samtalet. Vem deltar aldrig på fikat eller sitter tyst? Finns det skämt här som egentligen inte är roliga, utan bara syftar till att häckla någon eller en viss grupp? Om det finns skämt om bögar så är det stor risk att värderingar såsom rasism eller sexism också finns i gruppen. Det bästa tecknet på att det inte är ett schysst klimat är när någon hävdar motsatsen. Om du hör ett ”här är det högt i tak”, så var uppmärksam! Ofta är det ett sätt att säga ”här kan vi skämta på varandras bekostnad utan att någon säger ifrån”.

Ibland kommer det åsikter om att alla är så lättkränkta nu för tiden. Och ja, så kan det vara. Det är liksom resultatet av att fler får kunskap om sina rättigheter. Ingen av oss ska behöva utsättas för trakasserier eller diskriminering. Och det är alltid den som känner sig kränkt som har rätt att definiera att det har skett en kränkning. En person som har upprepade erfarenheter av att utsättas för en viss härskarteknik eller ett visst skämt, reagerar eventuellt på den sortens möte utifrån att hen har varit med om det 100 gånger tidigare.

Jag kan aldrig veta vilka erfarenheter som någon annan har. Jag kan aldrig döma den personen för hens reaktion. Mitt ansvar är att försöka bidra till att se till att arbetsmiljön är schysst för alla. Jag har ingen lust med att människor blir kränkta i min omgivning eller på min arbetsplats.

Detta handlar främst om hbtq-personer och vi har lång väg kvar i Sverige innan alla vill och vågar vara öppna med hur de vill leva eller lever. Arbetsplatsen lever ett eget socialt liv. Och beroende på hur olika personer får vara där, så finns det mer eller mindre mångfald.

Detsamma gäller mindre orter – hur olika får människor vara där? Vi som har vuxit upp eller verkat i mindre samhällen vet att jargongen och snacket drar igång för minsta lilla. Och många av oss har läst om händelserna i Kinna där ett samkönat par fått utså flera kränkningar. På mindre orter kan det räcka med att någon har ”udda” kläder, några fler barn än normen eller en trädgård som är mycket stökigare än grannarnas. Det krävs väldigt lite för att andra ska ha åsikter om ens sätt att leva.

På en arbetsplats menar jag att ledarskapet och facket har extra ansvar. Det finns en värdegrund både för facket och oftast för företaget. Den kan ni slänga, om ni inte lever upp till den i praktiken. Det gäller att städa trappan uppifrån för att få en stabil och hållbar levandegjord värdegrund. På arbetsplatser och mindre orter har, precis som Tasso Stafilidis skrev i ett inlägg på SVT debatt 2014-03-09, alla ett ansvar att reagera och markera.

Jag har människor i min närhet som blir dåligt bemötta av myndigheter, som bli hånade på stan och som blir hindrade på arbetsmarknaden. Kom inte och säg att vi är färdiga med frågan om sexualitet och könsidentitet i Sverige! Jag förstår om du inte vill eller orkar se orättvisorna, eftersom det förpliktigar till att bidra till en bättre värld. Men snacka inte ner någon annans frihetskamp. Stöd den.

I tidningen Chef kunde vi nyligen läsa att forskning visar att personer som inte är öppna med vem de är presterar 17% sämre än de som är öppna med sin sexuella läggning. Snacka om slöseri med personal och mänskliga resurser! Öppna upp för mångfald.

Sluta döma folk! Låt människor få leva precis som de vill, så länge de inte skadar någon annan. Ju mer någon annan lever som de vill, desto mer breddas normen för alla andra. Ta ansvar för arbetsmiljö och inkludering – snacka inte skit.

 

Frida Ohlsson Sandahl
Ordförande, Jönköping Qom Ut
Föreläsare om jämställdhet, normkritik och hbtq
Sociolog

Litteratur- och materialtips

Dessutom är det många som söker material för att diskutera just tro och hbtq. Detta inlägg ska inte handla om Jönköping utan istället förmedla tips på material för dig som vill lära dig mer eller behöver stöd för att samtala kring kärlek, sexualitet och religion.

Så att jag kan komma in – HBTQ-frågor i Frälsningsarmén

Detta är ett samtalsmaterial utgivet av EKHO, Ekumeniska föreningen för kristna hbtq-personer, och tar sin utgångspunkt i Frälsningsarmén. Den innehåller tre livsberättelser och sedan finns det olika teman såsom identitet, normer och mänskliga rättigheter. Boken är skriven med låga trösklar, det vill säga du behöver inte ha någon förkunskap kring hbtq-frågor eller Frälsningsarmén. Den går att använda i många (kristna) sammanhang. Jag är en av författarna. Boken finns att läsa digitalt, och kan beställas kostnadsfritt via erik@ekho.se.

Jag vet att Gud älskar mig

Detta är ett material från RFSL Ungdom som innehåller 16 berättelser om hur det är att vara hbtq-person och samtidigt torende. Här berörs kristendom, islam och judendom.  Kan beställas via RFSl Ungdom.

Gud är större – ett material om tro, hbt och sånt

Detta är ett material framtaget av projektet är ett metodmaterial framtaget av Religion hjärta hbt.  Projektet är finansierat av Arvsfonden och har drivits av är SFQ (Sveriges förenade hbtq-studenter). Även Kristna studentrörelsen i Sverige, Svenska kyrkans unga och Sensus har varit med i projektet. Syftet är att ge ett underlag för att lättare kunna prata om religion och hbt.

 

 

 

Hen

Jag vet att diskussionen har falnat något kring ordet hen, men jag möter många när jag föreläser som tycker att de bara hör en sorts argument kring ordet. Därför kommer här några korta tankar om ordet.

1)   Ordet hen är ett könsneutralt pronomen som används av personer som antingen känner sig som både kvinna och man, eller varken kvinna eller man. Det kan också användas av personer som inte gillar det faktum att vi delar in mänskligheten i endast två alternativ (kvinna eller man). Alltså av personer som genom att sitt personliga pronomen vill påpeka hur vi hela tiden ”könar” människor.

2)   Ordet hen är ett könsneutralt pronomen som vi kan använda när vi inte vet vilket kön någon har, eller när vi vill tala könsneutralt. Kanske för att det är enklare, eller för att det inte spelar någon roll.

Exempel 1: ”Jag ska till tandläkaren i morgon och jag är nervös för vad hen kommer att säga om mina tänder.”

Exempel 2: Alla personer som kommer hit skriver in sig i recepteptionen. Hen måste ange namn och telefonnummer.”

Exempel 3: ”Nallen är nog hungrig – du får fråga vad hen vill ha att äta.”

 

Hur påverkar detta dig? När det gäller personer som definierar sig som hen så tycker jag att du måste acceptera det och använda hen när du talar om personen. Alla har vi en könsidentitet och vi vill alla bli respekterade för den. Detta är något som alla kan relatera till och det är enkelt.

När det gäller att använda det könsneutrala ordet hen i ditt språk så är det helt upp till dig. Precis på samma sätt som du ibland använder ordet ”syskon” och ibland ”systrar och bröder”. Det finns inget tvång – det finns bara möjligheter. Och ett praktiskt ord.

Vad vill hen-användare? En del vill att vi ska få upp ögonen för att vi lever i en tvåkönsnorm och en del vill bredda begreppet kön. En del vill inget annat än att utveckla sitt språk och använda smarta ord.

Hur böjs hen? Hen – hens – henom. Exempel: ”Jag tror det är hens jacka. Kan inte du ge den till henom?”

henerator

Vill du ha mer hen på din dator – då tipsar jag gärna om heneratorn. Byter ut alla hon och han till hen.

Kolla Wikipedia för bland annat historian bakom ordet.

Sex steg bort från heteronormen i arbetslivet

Senaste TCO-tidningen har flera intressanta artiklar om fackets arbete med hbtq-frågor och heteronorm. Jag är intervjuad i en artikel och där finns denna lista.

 

1. Bli medveten om att det med största sannolikhet finns någon på din arbetsplats som döljer sin sexuella läggning.

2. Tänk på att inte bemöta dina arbetskamrater normativt. I stället för att fråga kvinnor om deras män, eller män om deras fruar, fråga: Lever du med någon? Har du någon partner?

3. Säg ifrån om någon fäller nedsättande kommentarer om homo, bi eller transsexuella. Tänk på att även om det inte finns någon homo, bi eller transsexuell person på din arbetsplats så finns det troligen anhöriga eller vänner.

4. Gå igenom den fackliga utbildningen ”Öppna upp” som finns på Visions hemsida. Här kan du lära dig det mesta du behöver veta om HBTQ och bemötande.

5. Läs den information om sexuell läggning och könsidentitet som fackförbunden tagit fram.

6. Var noga med att stötta arbetskamrater som tar upp diskussioner på temat ”Varför gör vi alltid så här?”.

 

Läs mer i om hur du kan bemöta dina kollegor utan fördomar i senaste numret av TCO-tidningen.