Systerskap

Systerskap är en ganska gammal feministisk strategi. Grundtanken är att de enda som tjänar på att kvinnor motarbetar varandra är männen. Så för att förändra strategin bör kvinnor stötta varandra. Det kan handla om att lyfta fram kvinnor som gör bra saker, att peppa kvinnor som en ser har det tufft och att nätverka med kvinnor.

I vissa branscher och grupper finns det bara plats för en kvinna. Det kan handla om ledningsgruppen (eller Smurfarna…). Det som händer när det bara finns en person som bryter normen är att den ses för sitt annorlundaskap. Kvinnan könas, och bedöms hela tiden utifrån normen som finns i gruppen och utifrån kvinnonormen. Hur hon än gör, så kan det bli fel. Om hon anammar gruppnormen och beter sig mer ”manligt” ses hon som att hon överger sin ”kvinnlighet”. Om hon upprätthåller ett ”kvinnligt” sätt att vara, så ses hon som alltför mycket kvinna för att passa i gruppen. Detta är klassisk dubbelbestraffning. Risken blir också att andra kvinnor känner att det bara finns plats för EN kvinna i gruppen, och då tävlar med kvinnan som innehar den positionen nu. Som att det bara finns en plats för kvinnor! Tanken med systerskapet är att stärka varandra så att det blir möjligt med flera kvinnor tillsammans. Om gruppen blandas upp mer, så minskar könandet av personer. Då ser gruppen snarare till andra egenskaper, än könsidentitet.

Begreppet systerskap är ett könat ord. Precis som feminism. Men jag menar att detta kan användas av alla som vill stärka andra. Härskartekniker kan begås av alla mot alla, men det är vanligare att det begås mot de individer som bryter mot mönster. Det kan vara unga personer, det kan vara personer med funktionsnedsättningar, det kan vara personer med en annan etnicitet. Allt beror på hur normen i gruppen ser ut. Systerskapet kan användas som verktyg för att stärka grupper, sin egen grupp eller ett särskilt perspektiv.

Detta kan såklart missbrukas. Att jobba tillsammans och skapa nätverk är också ett sätt att ta makten. Om världen ska bli bättre och om det handlar om att få mer mångfald i en grupp så gäller det att vara vaksam så att ditt nätverk också innefattar mångfald.

Min egen strategi (som jag försöker hålla mig till, men jag är medveten om att det inte alltid blir som jag tänkt) är att aldrig tala illa om en kvinna, men att stärka kvinnor, män och könsöverskridare som kämpar för en bättre värld. För mig handlar systerskap om syskonskap med människor som gör bra saker. Vi måste hjälpas åt – ingen är stark ensam.

Har feminismen gått för långt? Låt oss använda systerskapet

Har feminismen gått för långt? Frågan hänger i luften efter torsdagens program ”Fittstim – min kamp” och diskussionen förs även på sociala medier på nätet. Har rörelsen spårat ur och handlar den om fel saker? Är badhusbesök med bara bröst och ordet hen verkligen de viktiga frågorna som feminister bör jobba med? Diskussionerna går höga och det handlar om vem som engagerar sig i feminismen och vem som känner sig hemma i den. Vem handlar feminismen om egentligen?

Först till diskussionen om på allvar utmanar vår bild av en tvåkönsvärld. Ordet hen använder jag dels för att det är ett praktiskt ord när en vill prata och skriva könsneutralt, dels för att en del personer definierar sig som hen. Alla har rätt till sin könsidentitet; kvinnor, flickor, könsöverskridare, pojkar och män. Ordet handlar alltså INTE om att ta bort kön eller att alla ska bli en del av samma kön. Det handlar om att utvidga språket och precis som med alla andra ord är det frivilligt att använda sig av det (såsom andra könsneutrala ord som syskon och kusiner). För övrigt har jag aldrig hört någon som kallar sig för hen-feminist eller ens hört ordet tills jag såg ”Fittstim – min kamp”.

En stor rörelse som verkar för förändring måste vara bred. Den måste jobba både med de större frågorna och de mindre. Den måste jobba med de sakpolitiska frågorna såsom lön och arbetsmarknad och den måste arbeta med de provocerande ämnena som sticker i ögat och som kryper in under skinnet på oss. Feminismen är stark och bred. Alla frågor är viktiga och både de som utmanar oss och de som söker konsensus behövs för att få en förändring. Feminismen är till för alla – den vill befria oss från trånga könsnormer. Feminism är inte antingen eller – det är alla de här frågorna!

Fittstim är den boken som gjorde mig till feminist. Den satte ord på vad jag kände och tyckte. Jag förstod att det inte var mig det var fel på utan att det fanns en struktur att också fokusera på. Att det fanns ord. Att det fanns härskartekniker. I min feministiska boksamling är Fittstim den absolut viktigaste boken. Jag plöjde den på en flygresa mellan Landvetter och Geneve, och när jag klev av planet var jag feminist. Det kommer jag att vara så länge det finns orättvisor på grund av kön och jag vill vara en del av den sociala rörelsen som är med och förändrar världen till det bättre. Läs boken – den håller fortfarande.

Låt oss använda systerskapet. Låt oss hylla alla som jobbar med att få en mer jämställd och jämlik värld. Vi behöver vara många, som jobbar med olika frågor. Var solidariska, lyft den som gör något bra och prata inte skit. Oavsett vad du tycker om programmet, hylla Belinda Olsson för att hon skapar en diskussion. Det är i mötet med andra åsikter och fler perspektiv som vi tillsammans utvecklar samhället.

Har feminismen gått för långt? Frågan är felställd. Det kan aldrig handla om huruvida feminismen gått för långt eller spårat ur. Det ska alltid handla om det sjuka i att vi har en värld som ger olika möjligheter, lön och rättigheter på grund av kön. Frågan är: hur kan vi tillåta att världen är så orättvis?

 

Särorganisering

För att följa upp mitt inlägg om tjejkvällar från igår,  som anordnas av butiker, så kommer här mina tankar kring särorganisering. Grundtanken liknar den i mitt förra inlägg – om en vill ändra sin organisationskultur eller ens målgrupp så måste en ändra hela strukturen, det räcker inte med jämställdhetsprojekt, killkvällar eller nätverk för kvinnor.

Men – och det är ett viktigt sådant – ibland är särorganisering viktig eftersom det krävs ”egna rum”. Syftet är då att stärka en viss grupp med målet att hela verksamheten ska bli bättre för fler eller att fler ska ha ledande positioner, våga ta för sig, komma ikapp kunskapsmässigt eller vad det nu kan vara som organisationen behöver.

Jag kommenterade till exempel det nystartade tjejcafét i Jönköping, eftersom det hade kommit en massa kommentarer kring detta.  Jag tycker att det kan vara befogat att ha särorganisering för att stärka en särskild grupp. Och det var ju precis det som tjejcafét handlade om. Sedan kan jag såklart tycka att just detta exemplet inte är så nytänkande – tjejer förväntas i större utsträckning vara personer som fikar, pratar och har relationer med varandra. Jag vill gärna se ett kafé för killar och att det satsas på att förändra verkligheten där tjejer och killar är tillsammans.

Min åsikt är att det behövs både ock. Det behövs särskilda rum där vi kan stärka individer, och det behövs förändring i grundverksamheten. Annars riskerar nätverket/projektet/cafét att bli en verksamhet som inte påverkar strukturen.

Partierna måste tänka jämställdhet nu

Det är dags att planera valrörelse och de politiska partierna är uppe i att fastställa strategier, viktiga valfrågor och vem som ska stå på olika listor. Detta är intern verksamhet i respektive parti och det får stora konsekvenser för hur det kommer se ut efter valet. Jag vill göra ett medskick – tänk jämställdhet, mångfald och kultur, och tänk på det redan nu.

Jag tycker mig se att många kommuner utanför Jönköpings län har mer visionära politiker som vågar satsa på frågor som rör inkludering och samhällsklimat. I Borås finns det ett beslut på att fritids- och folkhälsonämnden, ihop med andra nämnder ska ta fram ett förslag till hbtq-utbildning för föreningar för alla barns och ungdomars hälsa och deltagande. I Borås finns det 100 000 invånare. Andra städer springer ifrån oss.

För vårt län kan vi ta den eviga frågan om föräldraledighet och exempelvis det faktum att varje kommunstyrelseordförande är en man. Det är såklart ingen slump, och det är såklart inte varje enskild persons fel. Men på strukturell nivå är det mycket beklagligt. Jag tycker att det handlar om två saker. För det första måste varje parti och organisation redan nu tänka på mångfald och jämställdhet när det gäller representation i olika församlingar. Det går inte att fixa till efter valet.

Att inte jobba med jämställdhet är också ett aktivt val. Om en grupp låter bli att integrera jämställdhetsperspektivet, så kommer det att bli ojämställt. För det andra så förväntar jag mig modiga politiker i Jönköpings kommun och i länet som vågar satsa på frågor som rör mångfald, hbtq och jämställdhet.

Offentlig verksamhet ska jämställdhetsintegreras. Det innebär bland annat att ta fram statistik fördelad på kön och att varje beslut ska föregås av en analys ur ett könsperspektiv, det vill säga hur varje beslut kommer att påverka flickor, pojkar, kvinnor och män. Hur ska offentlig verksamhet lyckas med detta om inte partierna själva lyckas med att prioritera jämställdhet?

Det är väl känt att kultur, kreativitet och mångfald hänger ihop. Jag anser att det här länet inte kan blunda för det längre. Det här är inte en projektfråga, jämställdhet är inte ett tillval – detta är en av nyckelfrågorna för samhället i stort och därmed Jönköpings län. Jämställdhet och mångfald går inte att addera i efterhand, det måste inkluderas från början.

Det gäller att ta tag i frågor som handlar om inkludering och attraktivitet – annars vill ingen bo och verka här. Vi har helt enkelt inte råd.

Gör kultur, samhällsklimat och jämställdhet till en valfråga!

Ladda för fest, kamp och jämställdhet

Den 8 mars närmar sig. Veckan kring den internationella kvinnodagen brukar vara full med spännande arrangemang. Det är en dag då vi både ska fira framgångarna och uppmärksamma det som fortfarande behöver göras i kampen för att världen ska bli rättvis. Det handlar både om att kön inte ska spela någon roll för lön, möjligheter och rättigheter och att alla ska ha rätt till den könsidentitet som en själv anser sig ha. Den 8 mars är en dag för alla.

Här kommer en uppsjö av de aktiviteter som är på gång i Jönköping kring den 8 mars. Håll också utkik efter rapporter som presenteras; bland annat brukar TCOs pappaindex dyka upp (särskilt intressant för oss i Jönköpings län som har en så ojämställd fördelning av föräldraförsäkringen) och Företagarna kommer med en rapport.

 

8 mars, klockan 12:00, Bli inspirerad av Frida Ohlsson Sandahl – Yrke, status, genus

I samband med att Jönköpings Läns Museum slår upp sina portar och återinviger hela stället har jag en inspirationsföreläsning. Jag kommer att belysa vad som gäller på arbetsmarknaden idag och hur den historiska utvecklingen ser ut. Hen kommer även att prata om vilka rättigheter och lagar som har påverkat arbetsmarknaden och hur det ser ut på arbetet när det gäller män och kvinnor. Vilka finns vart? Hur jobbar vi? Vad skiljer och vad förenar kvinnor och män på arbetsmarknaden? Det blir också en framåtblick och belyser vilka tendenser som finns för framtidens arbetsmarknad.

Arrangör: Studieförbundet Vuxenskolan och Jönköpings Läns Museum 

 

Fredagen den 8 mars, klockan 13:00 – 14:30 Alla har rätt att komma till tals – men gäller det även kvinnor med funktionsnedsättning? 

Karin Torgny är journalist och utredare inom området våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Tidigare anställd på Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt med särskilt intresse för unga kvinnor med funktionsnedsättning, våld och kommunikation.

Plats: Barnarpsgatan 33

Arr: HSO i Jönköpings Län i samverkan med KvinnorKan

 

Fredagen den 8 mars, Kvinnors betalda arbetsdag blir en minut längre!

Klockan 15.45 arrangeras en manifestation på Hoppets Torg i Jönköping.

Välkomna att delta och lyssna till Rebecka Karlsson från Kvinno- och Tjejjouren som hälsar välkomna. Deltar gör också Anna Mårtensson, Kommunalråd Folkpartiet, Andreas Sturesson, Kommunalråd Kristdemokraterna och Cecilia Ljungqvist, Ordförande Kommunal.

Arr: Kvinnolobbyn 15:52-rörelsen 

 

Fredagen den 8 mars, Internationella kvinnodagen, kl 17:00 – 19:00

After Work – Kerstin Bäck, traversförare och komiker

Socialdemokraterna i Jönköping har abonnerat Murphys (bredvid SF-bio). Anmäl dig och få 20 kronor i rabatt på  afterwork@jkpg.sap.se  Antal platser är begränsat, först till kvarn…….

Arr: Socialdemokraterna i Jönköping

 

Lördagen den 9 mars, Feministiskt Forum, kl 11:00 – 17:00

Välkomna till ABF:S Feministiska Forum lördag den 9/3 mellan 11-16! Medverkande: Josefin Brink riksdagsledamot (V), Cilla Ljungqvist ordf Kommunal Sydväst, Frida Olsson Sandahl HBTQ-debattör, Ordfront, Svenska FN-förbundet, Ifrah Kirih, SAP och många flera.  Under dagen medverkar och ställer Ann Jansson ut ett urval av sina alster.

Fri entré
Varmt välkomna!

Arr: ABF i Jönköpings län

 

Lördagen den 9 mars, Spaning med Johanna Linder, Elisabeth Ohlson Wallin och Marika Lagercrantz med flera, kl 15:00 – 17:00

 

Denna lista är antagligen inte komplett. Saknar du något arr? Hör av dig, så lägger jag till.

Feminismens skimmer

… för den man som betedde sig enligt dåtidens kvinnliga normer, eller en kvinna som betedde sig enligt manliga normer. Alltså en person som överskred de sociala normerna för kön. Och även då sågs detta som något negativt.

Det finns en mängd olika inriktningar inom feminismen, men den grundläggande tanken är att feminismen är en åskådning som tittar på kategorin kön och makt, möjligheter och rättvisa. En feminist är alltså en person ser att det finns orättvisor och maktskillnader på grund av kön, och som vill förändra denna orättvisa.

Anledningen till att ordet är ’kvinnligt kodat’ har så klart med historien att göra. Kvinnor har länge fått kämpa för sina rättigheter, och kvinnor har arbetat tillsammans för att ge kvinnor och män samma möjligheter. Idag ser de allra flesta feminister att kvinnor och män drabbas av orättvisa på grund av kön, men orättvisan ser olika ut. Feminister kämpar för allas, kvinnors och mäns, rätt till alla möjligheter och rättigheter.

På mina utbildningar frågar jag ofta om det finns några feminister i samlingen. Ibland räcker några upp handen, men alltid är det någon som säger att det beror på vad jag menar med feminist. När jag då ger den här grundläggande förklaringen, så säger sig de allra flesta vara feminister. Väldigt, väldigt få personer anser att vi ska behandlas olika eller orättvist på grund av kön.

Ofta påpekas det också att det finns så många fördomar om feminister och att en inte vill vara en sån där manshatande, bh-brännande, humorbefriande feminist… Och nej, det låter onekligen inte så roligt. Jag har varit feministiskt aktiv i över tio år. Jag har aldrig träffat någon som varken är humorbefriad eller bh-brännande, eller för den delen manshatande.

De flesta av oss tillhör någon grupp som omges med fördomar eftersom det finns fördomar och förväntningar på alla slags etiketter vi sätter på människor. Det kan handla om allt från att vara pensionär till moderat och hundägare till föräldrar. De flesta av oss kan säga att vi tillhör grupper, men i samma andetag bekräfta fördomarna genom att säga att de inte stämmer. Att komma ut som feminist, moderat, pensionär, hundägare eller förälder innebär alltid att ge omgivningen möjligheter att sätta sina fördomsstämplar på oss. Men seriöst… varför ska det hindra oss?!?!

Vill du att orättvisa på grund av kön ska upphöra? Grattis! Då är du feminist. Välkommen!