JP 21 mars 2013

Replik till Stabo: ”Vi lever i ett kvinnodominerat samhälle”.

I dagens JP

Ja, du har rätt – vårt samhälle är på många områden helt kvinnodominerat. Omvårdnad och utbildningssektorerna är otroligt kvinnodominerade, vilket är problematiskt eftersom ingen miljö gynnas av att vara enkönad.

När det gäller lönen, de 14,1% som gruppen kvinnor tjänar mindre än gruppen män så går den att ”rensa” från olika faktorer. Om vi tar bort sådant som deltid, yrkestillhörighet och utbildningsnivå så återstår enligt Medlingsinstitutet 5,9 %. Nästan 6 % har alltså inte någon annan förklaring än just kön. Du skriver att det inte existerar ”någon nämnvärd löneskillnad”. Jag vill gärna se de siffrorna – vi är många som blir glada om du har rätt. Att du menar att lönen enbart baseras på prestation tolkar jag som att du anser att kvinnor är 14,1 % sämre än män. Och det är onekligen en mycket anmärkningsvärd kvinnosyn.

Ojämställdheten i familjen påverkar vår möjlighet att verka jämställt på arbetsmarknaden – och därför är den sneda fördelningen av föräldraledighetsuttaget problematisk. Inom sociologisk teori finns det ett begrepp som heter grindvakt som benämner nyckelpersoner som behåller vissa normer. Jag menar att många kvinnor är grindvakt för föräldraförsäkringen när de inte går med på att dela på ansvaret med den andra föräldern. Och det motstånd som män ofta möter av omgivningen och arbetsplatsen (och kanske hemma hos sin partner) om de skulle ta ut halva tiden under föräldraledigheten är något som vi ofta underskattar. Varje man som bryter mönstret och tar ut sina föräldraledighetsdagar är otroligt viktig.

Det är den ojämna fördelningen av det obetalda hemarbetet som gör att kvinnor ses som den primära föräldern. Detta drabbar alla. Arbetslivet förväntar sig inte att männen ska komma dragandes med hela familjeansvaret, och arbetslivet förväntar sig inte att kvinnorna ska vilja eller kunna satsa på karriären. Män drabbas, som du säger, av att kvinnan fortfarande ses som den primära föräldern.

Vi kan själva välja att bryta könsnormer och se till att vidga begreppen ”kvinna” och ”man”. Vi måste börja se positivt på de som bryter normer. Varje person som är med och breddar våra ramar ger oss alla andra lite mer frihet.

Sverige är kvinnodominerat – och mansdominerat. Det är segregeringen som är problemet. Vi behöver mångfald inom alla sektorer och på alla nivåer. Enfald leder ingenstans.