Sommarens läsning.

De här tre böckerna har fått fantastiskt bra kritik redan, så de är nog kända för många av er.

Här kommer mina reflektioner – mitt tips är helt enkelt att ni ska berika ert liv genom att läsa böcker(na).

 

Jag heter inte Miriam, av Majgull Axelsson

Hur historien upprepar sig och hur vi tillåter mänskliga rättigheter för vissa, men inte alla. Den lokala kopplingen till Jönköping är brutal och framförallt till hur gruppen romer fortfarande bemöts. En vän till mig sa – ”om du ska läsa den här boken, se till att du har en hel helg obokad, du kommer inte kunna släppa den”. Den är stark, personlig och en mycket bra skildring av hur en människa kan dölja en del av sig identitet.

 

Liten handbok i konsten att bli lesbisk, av Mian Lodalen och Matilda Tudor

Rapp i texten, vass i sina kommentarer och oerhört pedagogisk. Det här är både en lesbisk grundkurs och ett feministiskt brandtal. Det är klart att det kan provocera en hel hop människor, men att få den patriarkala strukturen så tydligt beskriven är brutalt. Och då har jag ändå varit feminist i snart 15 år! Som vanligt undrar jag hur det kan finnas en enda människa som inte är feminist, efter att hen har fått kunskap om världen. Läs också boken om du vill lära dig mer om lesbisk kultur.

 

Skamgrepp, av Ulrika Dahl

En bok som är i linje med fittstim-det andra könet-bitterfittan-under det rosa täcket. För mig är detta alltså redan en feministisk klassiker. Det handlar om feminitet, om att bära femme som identitet och uttryck, med stolthet. Det handlar om inomfeministisk kritik, om ett queert synsätt. Här ges möjlighet att se kopplingen till andra femme-identifierade personer. Att känna solidaritet och systerskap. Och att inte köpa patriarkatets nedvärdering av feminitet utan hylla, höja och ta platsen!