av Frida Ohlsson Sandahl | maj 12, 2019 | Folkbildning, hbtq, Inkludera, Jämställdhet, Queer, Teologi
Motivering från juryn:
Sociologen Frida Ohlsson Sandahl och prästen Erik Gyll får priset för sitt arbete med podden Behåll hatten på och för processmodellen Regnbågsnyckeln i syfte att alla människor ska känna sig välkomna i Svenska kyrkan.
I podden rerflekterar programledarna med inbjudna gäster kring teologi, normer och hbtq och genom samtal söker de befrielse även i de bibelord som skaver. Regnbågsnyckeln vänder sig till församlingar som vill öka sin förståelse i hbtq-frågor och arbeta aktivt för öppenhet, mångfald och inkludering.
Genom sitt nydanande arbete och sin telogiska reflektion samt valet av arena för kommunikation bidrar de till normkritik samt frågor om identitet och makt. Regnbågsnyckeln med tillhörande hbtq-märkning erbjuds nu samtliga församlingar i Svenska kyrkan.
Läs gärna artiklarna i Kyrkans Tidning, från tillkännagivandet:
av Frida Ohlsson Sandahl | mar 8, 2016 | Folkbildning, Jämställdhet
De här tipsen finns i min bok Inkludera, tillsammans med mycket mer information och fler tips.
1. Vilka är ni?
Skaffa er en bild av läget. Räkna för att se hur medlemsstrukturen ser ut. Vilken eller vilka könsidentitet har medlemmarna? Vilka börjar, vilka stannar kvar och vilka slutar?
2. Vem har makt?
Räkna för att se hur strukturen ser ut på förtroendevalda positioner. Kolla på lokal, regional och nationell nivå i organisationen. Kom ihåg att även titta på olika verksamhetsgrenar! Vem blir ledare/tränade för olika grupper? Vem är sekreterare, lokalansvarig, ordförande och kassör?
3. Inkludera flera kön!
Öppna upp för att det finns flera könsidentiteter. Prata hellre om rättigheter oavsett kön, snarare än ”lika rättigheter för tjejer och killar”. Låt människor själva få identifiera sin könsidentitet i blanketter och medlemsregister. Om ni utgår från personnummer i statistik å var tydliga med att det är juridiskt kön som ligger till grund för siffrorna.
Resten av tipsen hittar du hos bokförlaget!
av Frida Ohlsson Sandahl | jun 9, 2015 | Arbetsliv, Demokrati, Folkbildning, hbtq, Jämställdhet, Kön, Maskulinitet, normkritik, Sex & samlevnad
Jag har under alla mina år som föreläsare fått frågor från åhörare var de kan läsa vidare. Jag känner att det finns massor med bra metodmaterial och massor med bra akademisk litteratur, men jag har saknat tillgänglig litteratur som handlar både om jämställdhet och hbtq. Dessutom har många efterfrågat en begreppslista för alla ord som används.
Nu finns boken här!
Inkludera – jämställdhet och hbtq i organisationen innehåller både kunskap om normkritik, kön och sexualitet. Utgångspunkten är att normer samverkar.
Inkludera – jämställdhet och hbtq i organisationen handlar om rättighetsarbete i organisationer. Rättighetsarbete handlar inte om att ta bort olikheter – det handlar om att addera möjligheter och att säkerställa mänskliga rättigheter.
Inkludera – jämställdhet och hbtq i organisationen fokuserar på inkludering utifrån jämställdhet, könsidentitet och sexualitet och utgår från normer och hur de välkomnar eller utesluter människor från verksamheten. Läsaren introduceras till bakgrund, olika inriktningar och fakta om ämnen som heteronormer, kön, genus, jämställdhet, feminism och hbtq.
Genomgående finns tips på hur organisationer kan arbeta vidare med frågorna. Boken innehåller en omfattande ordlista som förklarar begrepp och vägleder läsaren genom boken. Ordlistan kan också fungera som ett stöd i det fortsatta rättighetsarbetet.
Boken ger verktyg och inspiration till de som är i början av arbetet, samtidigt ger den fördjupad kunskap till de som vill utvecklas och bli ännu bättre på sitt jämställdhetsarbete eller med sin inkluderande kommunikation.
Varmt välkommen att köpa boken genom bokförlaget Idealistas, info@idealistas.se (eller ta kontakt med mig på hej@fridaohlssonsandahl.se).
av Frida Ohlsson Sandahl | apr 16, 2012 | Folkbildning
Min debattartikel – publicerad i Jnytt och i Nutidningen.
På många ställen poppar det nu upp hbtq-häng för unga människor.
Anledningen till att det behövs är att heteronormen ligger som en osynlig, men kall och blöt, filt över de flestas vardag. Den bestämmer och förutsätter att alla blir kära i människor av motsatt kön. Det är heteronormen som gör att hbtq-personer måste ”komma ut”. Så länge heteronormen samverkar med diskriminering och trakasserier, och ibland våld, så kommer en del personer välja att inte ”komma ut”.
Det är viktigt med trygga platser där personer får vara individer, snarare än representanter för sin sexuella läggning.
Men kan inte hbtq-personer vara med på alla andra aktiviteter? Jo, det tänker jag är det självklara målet. Alla ska kunna vara med, och helt ärligt skulle nog få kommuner eller fritidslärare våga förbjuda hbt-personer att komma in på en öppen verksamhet. Dessutom är det olagligt. Ändock visar det sig att många fritidshäng inte ser att heteronormen påverkar deras aktiviteter.
Jag tror på särorganisering som ett av många verktyg. Undersökningar har under flera år visat att kommunala fritidshäng mest besöks av killar – detta är något som många kommuner numera är medvetna om. I Jönköping såg vi nyss JUST-mässan, som är ett av alla bra sätt som kommunen arbetar på för att säkerställa att alla unga, oavsett kön, får del av den kommunala verksamheten.
Målet är att kön eller sexuell läggning inte ska spela någon roll. I det arbetet måste det till förändringar av den befintliga verksamheten – den måste bli mer inkluderande. Men det måste även till särorganisering. Precis som tjej- och killgrupper behövs som strategi, behöver hbtq-personer särskilda rum och sammanhang där de är norm. Det behövs ett andrum i den heteronormativa vardagen.
Hur många hbtq-personer finns det då? Så länge det finns risk för uteslutning, osynliggörande och diskriminering i samband med att komma ut ur garderoben kommer vi aldrig veta. Det finns i svensk kontext inga siffror på hur många av befolkningen som är hbtq-personer. Det vi däremot vet är att många av hbtq-personerna, särskilt unga, mår sämre och har lägre förtroende för exempelvis skola och myndigheter.
Stockholm, Göteborg och Malmö har sedan länge egna ungdomshäng för hbtq-personer. Linköping är vad jag vet det senaste tillskottet på listan. Karlstad och Åmål (!) har sina. Oftast är det kommunen som står bakom, ibland i samverkan med RFSL och Ungdomsmottagningen.
Jag har i höstas lämnat in ett medborgarförslag för att även Jönköping ska få till ett häng för unga hbtq-personer. Jag tänker att det skulle kunna vara en gång i veckan på en befintlig mötesplats, men de exakta formerna är inte upp till mig att bestämma. Jönköping är en stor stad. Här finns det många hbtq-personer. Men på grund av omgivningen mår många av de sämre, och många hbtq-personer flyttar härifrån så fort de får chansen.
Kom igen nu Jönköping – gör vår stad bättre – för alla!
Frida Ohlsson Sandahl
Sociolog, utbildare och föreläsare i frågor som handlar om genus och hbtq
av Frida Ohlsson Sandahl | feb 22, 2012 | Elisabeth Tamm, Folkbildning, Jönköping
I kväll ska jag träffa Jönköpings Sekreterarförening och föreläsningen kommer att handla om härskar- och främjartekniker. Framförallt främjartekniker eftersom de ger oss ett praktiskt verktyg för att stärka vår omgivning. Jag tror på att vi kan bidra till bättre arbetsmiljö och mer demokrati om vi bli medvetna om strukturer och hur vi själva bemöter vår omvärld.
Kolla in deras hemsida!
av Frida Ohlsson Sandahl | nov 4, 2011 | Elisabeth Tamm, Folkbildning
Det skiljer 100 år mellan mitt och Elisabeth Tamm födelseår. Hon föddes på godset Fogelstad 1880. Hennes förutsättningar var helt annorlunda än vad mina är, och jag har mycket att tacka henne för. Kvinnorna som för 100 år sedan drev rösträttsrörelsen och folkbildning med kvinnor som målgrupp tog mycket viktiga steg för jämställdheten.
Hon fick som barn undervisning hemma och ägnade sig sedan bland annat studier på Uppsala Universitet. När Elisabeth var 25 år dog hennes pappa och hon tog då över godset och jordbruket. Hon blev en av de första kvinnorna i svenska riksdagen och var bland annat den första kvinnliga kommunalnämndsordföranden i Sverige.
Hon tog initiativet till Kvinnliga Medborgarskolan och tack vara hennes stora egendomar blev hon en ekonomisk garant till skolan. Hennes viljestyrka och idéer var mycket viktiga för att Fogelstadskolan blev en sådan framgång. Hon var också med och startade tidningen Tidevarvet.
Folkbildningens syfte är att utjämna bildningsnivåer genom ren kunskapsöverföring och genom att låta människor får träffas kring de ämnen som berör i just deras liv. Fogelstad-gruppen och Tidevarvet är oerhört viktiga inslag i hur kvinnor fick mer kunskap, mer makt och mer inflytande under början av 1900-talet.
Jag får jobba med de frågor som jag brinner för. Detta är en lyx och för det är jag oerhört glad och stolt. Jag har därför beslutat att jag varje månad ska göra ett uppdrag hos en uppdragsgivare som inte har mycket pengar men däremot en vilja att förmedla kunskap, utveckla demokratin och i sann folkbildningsanda göra världen bättre.
Dessa uppdrag kommer jag att kalla för ”Månadens Elisabeth Tamm-uppdrag” som ett sätt at hylla svensk kvinnokamp och folkbildning.
November månads Elisabeth Tamm-uppdrag kommer att genomföras ihop med Kulturatet och KLEO. Det blir en till mingelkväll i Win Wins lokaler på Tredje Långgatan på temat Genus, Makt & Kultur. Jag kommer att prata om härskar- och främjartekniker. Det blir en massa annat spännande!
Kom dit! (Anmälan)
