Om förkortningen hbtq

Genom kompetens och granskning av organisationskultur är det möjligt att påbörja arbetet för att skapa mer inkluderande normer och ett tryggt klimat. Heteronormer handlar bland annat om könsnormer och sexualitetsnormer. I många fall leder normer till diskriminering och våld. Det behövs kunskap både kring hbtq och heteronormer.

Att klumpa ihop hbtq-personer eller att prata om hbtq-gruppen är ibland nödvändigt eftersom det går att se skillnader i hälsa mellan hbtq-identifierade personer och cis- och heteroidentifierade personer. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, visade i utredningen Hon Hen Han att majoriteten unga hbtq-personer mår bra, men att det finns en större del som har blivit utsatta för våld och trakasserier än bland heterosexuella unga.

En effekt av att unga hbtq-personer är rädda för att bli diskriminerade på en arbetsplats är att de blir stressade och rädda. Den psykiska hälsan påverkas av rädslan för att bli illa behandlad. En strategi för att undvika diskriminering kan för en del vara att dölja sin läggning eller könsidentitet. Det finns starka skäl för att prata om hela hbtq-gruppen, samtidigt som det är viktigt att inte utgå i från alla har liknande erfarenheter. Mångfalden inom varje grupp är alltid stor.

Hbtq-personer har väldigt olika förutsättningar, olika rättighetskamper att föra och olika erfarenheter. Det enda som med säkerhet kan sägas om hbtq-personer som grupp är att de bryter mot heteronormer.

Det finns en viktig uppdelning vad gäller bokstäverna i hbtq och det är att H och B står för sexuell läggning, medan T står för könsidentitet. Q återfinns både för sexualitet och könsidentitet. Det är viktigt att veta att både sexuell läggning och könsidentitet ryms i förkortningen. Det är lätt att hbtq likställs med sexuell läggning och att könsidentitet tappas bort.

I boken ”Inkludera – jämställdhet och hbtq i organisationen” finns ett särskilt kapitel som handlar om begreppet bakgrund till begreppet, vad sexuell läggning och könsidentitet är. Där kan du också läsa om pridefestivaler, pink-washing och regnbågsflaggor. Köp boken via idealistas.se.

Frida Ohlsson Sandahl - Inkludera

Jämställdhet och jämlikhet

Jämlikhet betyder rättvisa och möjlighet oavsett olika kategorier. Jämlikhet handlar om att alla har lika värde och rätt till samma möjligheter oavsett grupptillhörighet eller identitet. Till exempel ska inte ålder, sexualitet, bakgrund eller funktionsuppsättning spela någon roll för vilka möjligheter en person har eller får i livet.

Jämställdhet handlar om kön, och om rättigheter och möjligheter kopplat till kön. Ett jämställdhetsarbete har alltså kön som utgångspunkt och det behövs eftersom det finns orättvisor på grund av könsmaktsstrukturer.

Det är viktigt att en organisation funderar på hur normerna ser ut för att kunna säkerställa att så många som möjligt har goda förutsättningar, särskilt om organisationen har en värdegrund som anger att alla människor har lika rättigheter. Verksamheten behöver ett medvetet jämlikhetsarbete för att leva upp till värdegrunden.

Bilden av Sverige och jämställdhet är ibland att landet har kommit långt. Jämställdhet är dock ett tillstånd som ännu inte råder. Det finns också en bild av att jämlikhet och jämställdhet händer av sig själv. Med den utgångspunkten behöver inte några åtgärder vidtas utan det räcker med att invänta kommande generationer. Aktiva inom rättvisekamper vittnar snarare om att det både går fram och tillbaka i processen. Ingenting kommer gratis utan varje framsteg har skett genom medvetet arbete. Detta gäller i samhället i stort likväl som i varje organisation.

Jämställdhet är en kunskapsfråga. Det blir inte mer jämställdhet av sig själv – det handlar snarare om att fylla på med kunskap och sedan våga utmana invanda mönster. Genom kunskap, begrepp och verktyg kan organisationen fatta medvetna beslut så att inte kön blir en begränsande kategori.

Läs mer i ”Inkludera – jämställdhet och hbtq i organisationen”, Idealistas förlag.

Frida Ohlsson Sandahl - Inkludera

#inkludera