av Frida Ohlsson Sandahl | dec 8, 2015 | Jämställdhet, Jönköping
Det är en fantastisk känsla att någon har tänkt på mig i samband med en utmärkelse.
En av mina förebilder sa att en viktig sak en person med makt kan göra är att tacka nej, för att i stället ge plats till andra.
Jag känner mig inte särskilt ung. Jag känner mig också väldigt privilegierad eftersom jag har fått så många möjligheter och erfarenheter genom åren. Det är anledningarna till att jag inte kommer skicka in mina uppgifter. Jag vill i stället ge andra möjlighet att vara med i processen.
Sista dag att nominera är den 11 december! Skicka in namn på alla smarta kvinns out there!
Mitt hjärta är varmt på grund av nomineringen. Tack.
av Frida Ohlsson Sandahl | sep 19, 2014 | Jönköping, Okategoriserade
Här kommer mina reflektioner – mitt tips är helt enkelt att ni ska berika ert liv genom att läsa böcker(na).
Jag heter inte Miriam, av Majgull Axelsson
Hur historien upprepar sig och hur vi tillåter mänskliga rättigheter för vissa, men inte alla. Den lokala kopplingen till Jönköping är brutal och framförallt till hur gruppen romer fortfarande bemöts. En vän till mig sa – ”om du ska läsa den här boken, se till att du har en hel helg obokad, du kommer inte kunna släppa den”. Den är stark, personlig och en mycket bra skildring av hur en människa kan dölja en del av sig identitet.
Liten handbok i konsten att bli lesbisk, av Mian Lodalen och Matilda Tudor
Rapp i texten, vass i sina kommentarer och oerhört pedagogisk. Det här är både en lesbisk grundkurs och ett feministiskt brandtal. Det är klart att det kan provocera en hel hop människor, men att få den patriarkala strukturen så tydligt beskriven är brutalt. Och då har jag ändå varit feminist i snart 15 år! Som vanligt undrar jag hur det kan finnas en enda människa som inte är feminist, efter att hen har fått kunskap om världen. Läs också boken om du vill lära dig mer om lesbisk kultur.
Skamgrepp, av Ulrika Dahl
En bok som är i linje med fittstim-det andra könet-bitterfittan-under det rosa täcket. För mig är detta alltså redan en feministisk klassiker. Det handlar om feminitet, om att bära femme som identitet och uttryck, med stolthet. Det handlar om inomfeministisk kritik, om ett queert synsätt. Här ges möjlighet att se kopplingen till andra femme-identifierade personer. Att känna solidaritet och systerskap. Och att inte köpa patriarkatets nedvärdering av feminitet utan hylla, höja och ta platsen!
av Frida Ohlsson Sandahl | sep 1, 2014 | hbtq, Jönköping
Äntligen har det kommit en ny kommunundersökning från RFSL. Hela rapporten hittar du här.
”Kommunundersökningen har genomförts av RFSL och baseras delvis på en enkät till landets kommuner som är gjord i samarbete med Sveriges Kommuner och landsting – SKL. Enkäten har utformats gemensamt av RFSL och SKL och skickats ut av SKL.”
”RFSL har i denna rapport försökt undersöka hur läget ser ut i landets kommuner när det gäller att fullt ut inkludera ett hbtq-perspektiv i den omsorg, service och skolgång, med mera, kommunerna har ansvar för. Även regionala skillnader när det gäller attityden till hbtq-personer och utsattheten för hatbrott undersöks.”
Jag menar att detta på inget sätt är ett bra resultat. Jönköpings kommun borde hamna högre upp, särskilt med tanke på kommunens storlek. Det är också anmärkningsvärt att Habo, Jönköping och Sävsjö inte har svarat på enkäten. Detta är synd eftersom det arbete som faktiskt görs inte syns. Det pågår en del väldigt bra arbete och det finns många engagerade bland kommunernas anställda som kämpar hårt för att få en mer inkluderande miljö.
Såhär ser det ut för länets kommuner (skala 0-5):
| Placering |
Kommun |
Samlat betyg |
| 42 |
Nässjö |
2,92 |
| 47 |
Vetlanda |
2,86 |
| 51 |
Vaggeryd |
2,78 |
| 58 |
Gislaved |
2,69 |
| 69 |
Jönköping |
2,53 |
| 73 |
Eksjö |
2,49 |
| 92 |
Gnosjö |
2,25 |
| 100 |
Aneby |
2,17 |
| 102 |
Habo |
2,15 |
| 108 |
Mullsjö |
2, 09 |
| 114 |
Sävsjö |
2, 03 |
| 114 |
Tranås |
2, 03 |
| 120 |
Värnamo |
1,96 |
Göteborg och Växjö toppar listan och får höga betyg bland annat eftersom kommunerna har jobbat målmedvetet med att förbättra service och bemötande samt att de ställer krav på alla föreningar som mottar bidrag. Föreningarna måste visa hur de arbetar för att förhindra diskriminering och kränkande behandling på grund av sexualitet och könsidentitet sker i verksamheten.
av Frida Ohlsson Sandahl | aug 26, 2013 | Jämställdhet, Jönköping
Det är dags att planera valrörelse och de politiska partierna är uppe i att fastställa strategier, viktiga valfrågor och vem som ska stå på olika listor. Detta är intern verksamhet i respektive parti och det får stora konsekvenser för hur det kommer se ut efter valet. Jag vill göra ett medskick – tänk jämställdhet, mångfald och kultur, och tänk på det redan nu.
Jag tycker mig se att många kommuner utanför Jönköpings län har mer visionära politiker som vågar satsa på frågor som rör inkludering och samhällsklimat. I Borås finns det ett beslut på att fritids- och folkhälsonämnden, ihop med andra nämnder ska ta fram ett förslag till hbtq-utbildning för föreningar för alla barns och ungdomars hälsa och deltagande. I Borås finns det 100 000 invånare. Andra städer springer ifrån oss.
För vårt län kan vi ta den eviga frågan om föräldraledighet och exempelvis det faktum att varje kommunstyrelseordförande är en man. Det är såklart ingen slump, och det är såklart inte varje enskild persons fel. Men på strukturell nivå är det mycket beklagligt. Jag tycker att det handlar om två saker. För det första måste varje parti och organisation redan nu tänka på mångfald och jämställdhet när det gäller representation i olika församlingar. Det går inte att fixa till efter valet.
Att inte jobba med jämställdhet är också ett aktivt val. Om en grupp låter bli att integrera jämställdhetsperspektivet, så kommer det att bli ojämställt. För det andra så förväntar jag mig modiga politiker i Jönköpings kommun och i länet som vågar satsa på frågor som rör mångfald, hbtq och jämställdhet.
Offentlig verksamhet ska jämställdhetsintegreras. Det innebär bland annat att ta fram statistik fördelad på kön och att varje beslut ska föregås av en analys ur ett könsperspektiv, det vill säga hur varje beslut kommer att påverka flickor, pojkar, kvinnor och män. Hur ska offentlig verksamhet lyckas med detta om inte partierna själva lyckas med att prioritera jämställdhet?
Det är väl känt att kultur, kreativitet och mångfald hänger ihop. Jag anser att det här länet inte kan blunda för det längre. Det här är inte en projektfråga, jämställdhet är inte ett tillval – detta är en av nyckelfrågorna för samhället i stort och därmed Jönköpings län. Jämställdhet och mångfald går inte att addera i efterhand, det måste inkluderas från början.
Det gäller att ta tag i frågor som handlar om inkludering och attraktivitet – annars vill ingen bo och verka här. Vi har helt enkelt inte råd.
Gör kultur, samhällsklimat och jämställdhet till en valfråga!
av Frida Ohlsson Sandahl | feb 18, 2013 | Jämställdhet, Jönköping
Den 8 mars närmar sig. Veckan kring den internationella kvinnodagen brukar vara full med spännande arrangemang. Det är en dag då vi både ska fira framgångarna och uppmärksamma det som fortfarande behöver göras i kampen för att världen ska bli rättvis. Det handlar både om att kön inte ska spela någon roll för lön, möjligheter och rättigheter och att alla ska ha rätt till den könsidentitet som en själv anser sig ha. Den 8 mars är en dag för alla.
Här kommer en uppsjö av de aktiviteter som är på gång i Jönköping kring den 8 mars. Håll också utkik efter rapporter som presenteras; bland annat brukar TCOs pappaindex dyka upp (särskilt intressant för oss i Jönköpings län som har en så ojämställd fördelning av föräldraförsäkringen) och Företagarna kommer med en rapport.
I samband med att Jönköpings Läns Museum slår upp sina portar och återinviger hela stället har jag en inspirationsföreläsning. Jag kommer att belysa vad som gäller på arbetsmarknaden idag och hur den historiska utvecklingen ser ut. Hen kommer även att prata om vilka rättigheter och lagar som har påverkat arbetsmarknaden och hur det ser ut på arbetet när det gäller män och kvinnor. Vilka finns vart? Hur jobbar vi? Vad skiljer och vad förenar kvinnor och män på arbetsmarknaden? Det blir också en framåtblick och belyser vilka tendenser som finns för framtidens arbetsmarknad.
Arrangör: Studieförbundet Vuxenskolan och Jönköpings Läns Museum
Karin Torgny är journalist och utredare inom området våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Tidigare anställd på Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt med särskilt intresse för unga kvinnor med funktionsnedsättning, våld och kommunikation.
Plats: Barnarpsgatan 33
Arr: HSO i Jönköpings Län i samverkan med KvinnorKan
Fredagen den 8 mars, Kvinnors betalda arbetsdag blir en minut längre!
Klockan 15.45 arrangeras en manifestation på Hoppets Torg i Jönköping.
Välkomna att delta och lyssna till Rebecka Karlsson från Kvinno- och Tjejjouren som hälsar välkomna. Deltar gör också Anna Mårtensson, Kommunalråd Folkpartiet, Andreas Sturesson, Kommunalråd Kristdemokraterna och Cecilia Ljungqvist, Ordförande Kommunal.
Arr: Kvinnolobbyn 15:52-rörelsen
After Work – Kerstin Bäck, traversförare och komiker
Socialdemokraterna i Jönköping har abonnerat Murphys (bredvid SF-bio). Anmäl dig och få 20 kronor i rabatt på afterwork@jkpg.sap.se Antal platser är begränsat, först till kvarn…….
Arr: Socialdemokraterna i Jönköping
Välkomna till ABF:S Feministiska Forum lördag den 9/3 mellan 11-16! Medverkande: Josefin Brink riksdagsledamot (V), Cilla Ljungqvist ordf Kommunal Sydväst, Frida Olsson Sandahl HBTQ-debattör, Ordfront, Svenska FN-förbundet, Ifrah Kirih, SAP och många flera. Under dagen medverkar och ställer Ann Jansson ut ett urval av sina alster.
Fri entré
Varmt välkomna!
Arr: ABF i Jönköpings län
Denna lista är antagligen inte komplett. Saknar du något arr? Hör av dig, så lägger jag till.
av Frida Ohlsson Sandahl | feb 22, 2012 | Jönköping
Nästan 6000 hatbrott anmäls varje år i Sverige, och Brottsförebyggande rådet menar att det bara är en tredjedel av alla de hatbrott som sker. Av de 6000 brotten är nästan en femtedel homofobiska, bifobiska eller heterofobiska. Jag tänker fokusera på den mångfacetterade grupp som detta oftast handlar om och kalla den för hbt-personer. Hbt står då för homosexuella, bisexuella och transpersoner.
Vi har alla ett ansvar för att brotten inte sker, men om vi tittar på gruppen hbt-personer så finns där en stark misstro som också gör att de tenderar att inte anmäla brott.
Ungdomsstyrelsen har gjort en utredning som heter ”Hon hen han” som handlar om unga hbt-personers hälsa. Unga hbt-personer uppvisar sämre hälsa än unga cis-heteron. Och med cis-personer menar jag alla de som känner att deras biologiska, sociala, känslomässiga och juridiska kön stämmer överens, det vill säga det som är norm i samhället. En cis-person som dessutom är hetero är alltså ännu mer norm. När det gäller brott i hemmet så anger 20 procent av de homo- och bisexuella ungdomarna att de har utsatts för fysiskt våld av en närstående. Det är alltså en av fem. Det är dubbelt så många jämfört med unga cis-heteron.
Enligt Ungdomsstyrelsen har många unga homosexuella, bisexuella och transpersoner lågt förtroende för polisen, skolan, sjukvården, socialtjänsten och arbetsförmedlingen på grund av att de känner sig diskriminerade i mötet med personalen.
Detta gör att om de utsätts för brott ligger det ännu längre bort att anmäla. De tror helt enkelt inte att de kommer att få hjälp. Deras erfarenhet säger att skola och myndigheter inte att någon har kunskap om deras livssituation. De är också rädda för att behöva försvara och förklara sin situation, och i värsta fall få utstå ännu mer kränkningar.
Alla som möter brottsoffer behöver kompetens och förståelse och ni är många här idag som har den kompetensen. Det gäller att backa hem och fundera över sina egna och organisationens värderingar. Vilka skämtas det om på fikarasten? Vad händer med den person som avviker från normen på er arbetsplats? Får alla vara med i er förening? Allt som sker innanför väggarna får också genomslag och påverkar mötet med kunden, brukaren eller brottsoffret.
För att lägga till fler dimensioner så handlar detta också om unga personer som har en tillhörighet både i hbt-communityt och i ett religiöst sammanhang. I dagsläget arbetar flera organisationer i Sverige med att titta både på tro och hbt samt heder och hbt. Dessutom hänger religiös tro och heder ibland ihop.
Det är helt uppenbart att här finns det mycket att lära. Heder kan förklaras som att en persons privatliv kontrolleras av andra i familjen. Det som markerar att det är hedersrelaterat våld är att många personer i familjen eller släkten är inblandade. De upprätthåller kontrollen och utför våldshandlingar för att behålla familjens heder. Eftersom den här sortens heder kräver att personen är heterosexuell så drabbas ofta hbt-personer, både tjejer och killar, extra hårt av våld och kontroll.
När det gäller våld i nära relationer, så sker detta självklart även i samkönade par. Även här har det pågått och pågår flera kunskapsinriktade projekt. Det finns många berättelser om våld i samkönade relationer antingen har blivit ignorerade eftersom båda är män och offret då kan slå tillbaka, eller värderingar om att kvinnor inte använder våld och därför kan det inte förekomma. Jag tror inte detta görs på grund av elakhet, jag tror att det saknas kompetens. För att bemöta alla på bästa sätt, måste vi sluta utgå från att alla är heterosexuella.
Hoppet ligger till att det finns goda möjligheter att skaffa sig ny kunskap, och det är lätt att signalera att föreningen eller myndigheten har tänkt, och förstått. Med en regnbågsflagga på kontoret eller i receptionen, och med en bredd bland de tidningar som finns i väntrummet kan ni lätt visa att ni förstått att alla inte är cis-heteron. För en utsatt grupp blir symboliken extra viktig. Det kan vara avgörande för om någon vågar söka hjälp eller inte.
Jag vill uppmana er att ta del av den viktiga kunskap som nu produceras, så att vi står på tårna för de människor som verkligen behöver stöd. Vi kan om vi vill. Det finns information och kunskap för oss om vi vill – och för alla de brottsoffer som verkligen behöver det, så tänker jag att det är dags att börja vilja.
Tack!
Källor:
Ungdomsstyrelsen
Tro och hbt
Hbt och heder
RFSLs brottsoferjour
