Därför normkritik

Därför normkritik

av | okt 5, 2016 | Arbetsliv, Inkludera, normkritik

Traditionellt har mångfaldsarbete fokuserat på att öka toleransen och fokus har legat på hur ”de andra” är. Det finns problem med det förhållningssättet eftersom det riskerar att förstärka olikheter mellan grupper.

Ett bättre alternativ är att jobba normkritiskt och i stället granska de normer som råder. Det är nämligen normer som avgör om människor känner sig som en del av gruppen, eller inte.

Normer bygger ofta på att olika grupper ställs som varandras motsatser. Detta kan leda till att olika verksamhetsdelar motarbetar varandra snarare än hjälps åt för företagets bästa. Om organisationskulturen innefattar mycket diskussioner om ”vi” och ”dom” finns det även risk för att de som känner sig hemma i era grupper, eller ingen, osynliggörs.

Människor och organisationer är alltid mer komplexa än att de bara tillhör en av två möjliga kategorier.

Kortfattat kan normer beskrivas som regler för hur människor förväntas bete sig. Det finns olika former av normer, såsom juridiska och sociala normer. En del normer finns nedskrivna som ordningsregler i fikarummet, policys och organisationens värdegrund. Sociala normer är oftast outtalade och samtidigt är de ständigt närvarande.

Normer är olika sorters beteenden som är ”godkända” i olika sammanhang, de anger vad som är ”normalt” och ”onormalt”. De allra flesta kan läsa av normer och vet ungefär vad som förväntas av dem, även om normer kan vara mycket subtila.

Min bok har en normkritisk utgångspunkt, eftersom jag är övertygad om att det är bästa sättet att utveckla verksamhet och stärka de inkluderande normerna samt förändra de exkluderande normerna. Läs mer om normer i Inkludera – jämställdhet och hbtq i organisationen.

Gravid, feminist och föreläsare

av | nov 6, 2015 | hbtq, Jämställdhet, normkritik

En gravidmage fungerar lite som en ”conversation piece”, den skapar kontakt där sådan kan vara svår att få. Eftersom jag arbetar med normer har jag noterat flera saker med anledning av detta, som jag tror säger en del om vår samtid.

Normer är regler för det sociala samspelet och känslor om vad som är ”normalt” och vanligt. Det underlättar ofta att de finns men de kan också vara svåra att känna – särskilt om de ligger nära ens egen identitet. Normer kanske först ses när någon bryter mot de sociala koderna, som att föreläsa om feminism och hbtq samtidigt som en är gravid.

Jag har exempelvis fått höra att min graviditet ökar min trovärdighet…

Läs hela krönikan!

Inkludera – jämställdhet och hbtq i organisationen

av | jun 9, 2015 | Arbetsliv, Demokrati, Folkbildning, hbtq, Jämställdhet, Kön, Maskulinitet, normkritik, Sex & samlevnad

Jag har under alla mina år som föreläsare fått frågor från åhörare var de kan läsa vidare. Jag känner att det finns massor med bra metodmaterial och massor med bra akademisk litteratur, men jag har saknat tillgänglig litteratur som handlar både om jämställdhet och hbtq. Dessutom har många efterfrågat en begreppslista för alla ord som används.

Nu finns boken här!

Inkludera – jämställdhet och hbtq i organisationen innehåller både kunskap om normkritik, kön och sexualitet. Utgångspunkten är att normer samverkar.

Inkludera – jämställdhet och hbtq i organisationen handlar om rättighetsarbete i organisationer. Rättighetsarbete handlar inte om att ta bort olikheter – det handlar om att addera möjligheter och att säkerställa mänskliga rättigheter.

Inkludera – jämställdhet och hbtq i organisationen fokuserar på inkludering utifrån jämställdhet, könsidentitet och sexualitet och utgår från normer och hur de välkomnar eller utesluter människor från verksamheten. Läsaren introduceras till bakgrund, olika inriktningar och fakta om ämnen som heteronormer, kön, genus, jämställdhet, feminism och hbtq.

Genomgående finns tips på hur organisationer kan arbeta vidare med frågorna. Boken innehåller en omfattande ordlista som förklarar begrepp och vägleder läsaren genom boken. Ordlistan kan också fungera som ett stöd i det fortsatta rättighetsarbetet.

Boken ger verktyg och inspiration till de som är i början av arbetet, samtidigt ger den fördjupad kunskap till de som vill utvecklas och bli ännu bättre på sitt jämställdhetsarbete eller med sin inkluderande kommunikation.

Varmt välkommen att köpa boken genom bokförlaget Idealistas, info@idealistas.se (eller ta kontakt med mig på hej@fridaohlssonsandahl.se).

Litteraturtips: Barnböcker

av | aug 22, 2014 | hbtq, Jämställdhet, normkritik, Okategoriserade

Det finns mängder med barnböcker som berättar om olika livssituationer.

Jag menar att vi måste ge barn en bild av att det ser olika ut, och att olika är bra. Dessutom har förskole- och skolpersonal ett ansvar att se till att alla barns familjesituation får plats i den pedagogiska verksamheten. Att bli osynliggjord, att inte få finnas – det är ett av alla sätt som skapar ”annorlundahet”.

Jag menar att en som förälder helt enkelt kan börja med att räkna (det räcker aldrig, men om inte har gjort något innan kring representation, så är siffror ett första steg för att få en bild av situationen). Hur många tjejer/killar/trans/odefinierade är huvudpersoner? Hur många tjejer/killar/trans/odefinierade finns med i hela berättelsen? Titta sedan vidare på hudfärg, ålder, funktionalitet, religion, familjesituation… Här finns ju massor att undersöka. Syftet är att öka mångfalden.

Det finns flera nya förlag som har bredd bland representation i böckerna – OLIKA förlag och Sagolikt bokförlag är två exempel. Sedan måste inte allt vara nytt för att det ska vara normbrytande. Pippi Långstrump och Pricken är fantastiska böcker!

På bilden finns följande böcker (länkarna går till inköpsplats med mer info om boken och i vissa fall till recensioner):

 

Här kommer ytterligare några länkar med reportage och boktips:

 

Intersektionalitet

Intersektionalitet

av | jun 5, 2014 | normkritik

Intersektionalitet är ett analytiskt perspektiv där en kollar på flera olika maktordningar. Det handlar om att se att individer tillhör flera grupper och kategorier. De flesta individer har flera identiteter, såsom exempelvis ung, förälder, transgender och hetero.

Varje persons position beror på flera olika maktordningar. Gruppen män är inte bara män utan varje individ har också en ålder, en etnicitet, en sexualitet, en funktionalitet, osv. Intersection på engelska betyder korsning. Vi rör oss hela tiden i olika strukturer där olika maktordningar korsas.

Det betyder att vi i vissa sammanhang är norm och har mycket makt, medan vi i andra sammanhang är den person som avviker och därmed inte ges lika stort handlingsutrymme.

Att använda intersektionalitet som verktyg är ett normkritiskt sätt att analysera en organisation eller definition. Att ha det intersektionella perspektivet fördjupar bilden av strukturer och det blir i praktiken ett normkritiskt förhållningssätt.