Toleranspedagogik och normkritik

av Frida Ohlsson Sandahl | feb 7, 2014 | Okategoriserade

Enkelt kan det sägas att toleranspedagogik är det perspektiv som har rått under lång tid när det har handlat om att utbilda i mångfaldsfrågor. Syftet har varit att hos majoriteten öka toleransen för minoriteten och/eller den avvikande gruppen. Det klassiska exemplet är när skolan skulle ta upp ämnet ”homosexualitet”. Detta gjordes som då till det avvikande ämnet. Och alla övrig undervisning, oftast outtalat, handlat om heterosexualitet.

Många av oss har varit med om att en homosexuell person kommit till klassrummet för att berätta om homosexualitet. Den personen sattes under stor press då den både skulle vara tillräckligt ”annorlunda” för att lektionen skulle fylla någon funktion och ändå inte för avvikande så att klassen efter lektionen hade blivit mer intolerant. Den outtalade tanken i denna sortens pedagogik innebar också att klassen förutsattes vara heterosexuell och att ingen i klassen hade någon erfarenhet av homosexualitet. Som sagt, det handlade om att få majoriteten att tolerera minoriteten.

Tolerans betyder att tåla – ingen vill bli tåld. Alla vill bli respekterade och inkluderade.

Normkritiken har växt fram under de senaste decennierna. Tanken med det normkritiska är att istället fokusera på majoritetens tolerans av den avvikande gruppen (kan handla om från unga, icke-vita, personer med funktionsnedsättning, hbtq-personer) så handlar det om vilka normer som råder i gruppen. Normer är bra för att det sociala samspelet ska fungera, men kan också fungera som något som stänger ute personer från gemenskapen.

Vissa normer utesluter människor ur sammanhanget. Den som bryter mot en norm straffas. Straffet kan vara allt från att någon tittar med en elak blick, inte blir inbjuden till träffar, till trakasserier, diskriminering och våld. Normkritiken handlar om att granska gruppens outtalade regler för att se vilka regler som gynnar verksamheten och vilka som utesluter personer.

Styrkan i normkritiken, normkreativiteten och normfokus är att vi tittar på det som tas för givet, och det som bidrar till ett vi-och-dom-tänk. Ska vi på riktigt förändra världen, så måste vi titta på det som skapar olikhet och vilka som får privilegier (på grund av att de passar in/följer nomen). Det svåra i normkritik är att vi aldrig blir färdiga – det är en ständig process eftersom normer alltid skapas och normer alltid inkluderar eller exkluderar människor.

Styrkan i toleranspedagogik är att vi fyller på med kunskap om en viss grupp och om förutsättningar för den gruppen. Det stora problemet med toleranstänket är att vi inte förändrar beteendet i gruppen, utan tror att det blir bättre bara majoriteten tolererar fler.

Jag är övertygad om att vi måste jobba med kompetens, värderingar och reflektion för att förändra människors beteende.

Detta är ett ämne som jag utbildar – allra bäst under en halvdag. Det finns många perspektiv och många sätt att vända perspektivet från tolerans till normfokus. Om du vill läsa om detta så tipsar jag gärna om materialet BRYT! och Normkritisk pedagogik : makt, lärande och strategier för förändring. 

Lite om kön

av Frida Ohlsson Sandahl | okt 14, 2013 | Okategoriserade

Först och främst är könsidentitet alltid självidentifierande. Jag har rätt till min könsidentitet, precis som du har rätt till din. Det är också här som vi, när vi träffar en person som inte identifierar sig som kvinna eller man, behöver använda ett ord som hen. Av respekt för den personens könsidentitet. Jag vill bli sedd och respekterad för att jag är kvinna. Jag tror att alla vill bli respekterad för sin könsidentitet.

Vi kan också plocka in begrepp här som könstillhörighet, vilket är något vi får när vi föds. Vi tilldelas en könstillhörighet som, vi i Sverige, har via personnumret. Vi har alltså bara två juridiska kön i vårt land.

Ett tredje begrepp är könsuttryck, som handlar om hur vi uttrycker vår identitet. Precis som alla andra gruppidentiteter så kan vi gå in och ur olika uttryck. Vi kan till exempel ha kläder, frisyr och kroppsspråk som vi kodar som kvinna eller man. Könsuttrycket är alltså performativt och därför är kön så mycket mer (eller bortom) det som är vår kropp, vårt biologiska kön.

Tjejkvällar och Ladies night

av Frida Ohlsson Sandahl | okt 10, 2013 | Okategoriserade

Reklam och business handlar om att få oss kunder att känna oss sedda och uppleva att vi är i rätt miljö. Det handlar om att butiker och varumärken vill nå en särskild målgrupp. För att nå en viss kund så behövs kunskap om hur den personen lever, agerar, tycker och uppskattar. Det här är att göra en ordentlig målgruppsanalys och behövs såklart för alla som vill sälja sina tjänster (och för alla som vill inkludera fler i sin verksamhet). Problemet är att det alltid leder till generaliseringar och stereotyper. Det som är bra är att det funkar, för om det inte funkade skulle butiker och reklam inte se ut på det sättet som det gör.

Det jag vänder mig mot är just generaliseringarna och att alla inom gruppen ”tjejer” förväntas vara på ett visst sätt. Jag längtar efter en bredare och modigare målgruppsanalys. Dessutom riskerar ”tjejkvällar” att bli den enda gången som en butik har kvinnor som primär målgrupp, utan att förändra aktiviteter, marknadsföring och bemötande de andra dagarna på året.

Jag blir så trött på att de tror att jag vill lära mig om mode, naglar, inredning, barnkläder, smink, blommor och att jag gillar mingel, tända ljus och mysiga lokaler. Jag har heller ingen lust att titta på dessa killar.

Återigen – jag fattar att det funkar. Jag förstår att många känner sig lockade och gillar grejen (och det har alla rätt att göra), men jag skulle bli så glad om det fanns några modiga butiker som vågar bredda sitt sätt att se på kunder.

Tre myter om prideparader

av Frida Ohlsson Sandahl | aug 12, 2013 | Okategoriserade

Rent generellt så brukar jag rekommendera alla som har åsikter om prideparaden (och som aldrig sett någon IRL) att de ska åka och vara med, eller åtminstone åka och titta på en prideparad. Att grunda sina åsikter på tv-programmens rapportering ger sällan hela bilden.

1. ”Det gynnar inte rörelsen att människor spökar ut sig på det där sättet”

Den rörelse som de flesta kallar för hbtq-rörelsen har i västvärlden varit aktiv under flera decennier. Under den här tiden har olika personer och grupper haft olika sätt att bedriva kampen. En del av rörelsen har kämpat för att visa att ”vi är precis som ni – heeeelt vanliga”, andra menar att ”vi är inte som ni, och det är vi stolta över och vi har rätt att vara precis som vi är”. Att festivalrörelsen heter pride har i allra högsta grad med stolthet att göra. Hbtq-personer finns, har rätt att vara här och om andra har problem med det, så är det faktiskt deras problem. Rörelsen har i stora drag gått från att ha attityden ”låt oss bara få existera” till ”vi har rätt till platsen – vi tar den”. I längden handlar det om att alla har rätt att finnas i vårt samhälle – detta kallas även för mänskliga rättigheter.

Prideparader vill bjuda på fest, show och kamp. Om du faktiskt åker och är med vid en prideparad så ser du att där finns det en enorm mångfald bland ekipagen. Det är allt från Stolta föräldrar och Amnesty till politiska partier. Men helt ärligt, så är det kanske inte så effektfullt i TV. Därav mångas ganska snäva bild av vem som går i en prideparad.

 2. ”Det är skadligt för barnen att se vuxna se ut på det sättet”

Rent krasst så ser barn vuxna i en massa olika kläder och brist på kläder. Att prideparaden skulle vara skadlig tror jag inte ett dugg på. Ingen föds till homofob, barn som växer upp till homofober blir det på grund av vuxenvärlden.

Följande bilder får illustrera mitt svar.

3. ”Det handlar för mycket om sex”/”De förlorar på att bara fokusera på sex hela tiden”

Helt ärligt 1: Det är fruktansvärt lite sex i en prideparad. På sin höjd tror jag att jag sett några hångla och det är faktiskt en bedrift eftersom det nästan är helt omöjligt att hångla och promenera samtidigt. Om du tittar på en prideparad för att se sex, rekommenderar jag istället att du tittar på Fråga Olle Dokumentären på TV3 (eller googlar sex – väldigt effektivt!).

Helt ärligt 2: En av själva grejerna med hela pride är att alla ska få ligga med den dem vill, eller att inte alls ligga. Det handlar om kärlek och relationer mellan människor. En sjukt bra grej. Det handlar alltså väldigt mycket om sex.

Helt ärligt 3: Om nakna bröst (som ibland förekommer i paraden) är detsamma som sex (och detta i sin tur är något skadligt), så borde charterresor och badstränder förbjudas å det snaraste.

Slutligen: Kampen för kärlek och att få vara den en vill behöver föras på många olika plan. En prideparad är ett sätt. Den samlar och visar på att vi är så många som vill kämpa för mänskliga rättigheter. Kom och var med nästa gång!