Jönköping är så vackert! Här finns vattnet, höjderna och sjöarna. Det finns nya hus och vackra områden såsom Stadsparken och självklart piren. Det byggs flera nya hus och det planeras för nya områden. Staden växer och i Jönköping mår folk bra. Det starka föreningslivet ger många invånare en trygg social kontext. Här finns det jobb och pengar, det är på det hela taget en väldigt ordnad stad.
Nu är det dags för Jönköping att ta fram en ny vision. För egen del hoppas jag att staden, oavsett ny slogan eller inte, behåller sin logga eftersom den så framgångsrikt blivit känd som symbol för kvinnans kön. (Har ni inte sett det?!) Det är klart att staden ska jobba med sitt varumärke; det måste ju alla göra idag. Det kan en tycka vad en vill om, men det är en verklighet vi lever i, och eftersom Jönköping törstar efter fler folk och mer kompetens så är det extra viktigt.
Kan en stad bli för perfekt? Kan det bli för ordnat? För rent? För präktigt? Jo, jag tror att det kan bli för bra. Jag är rädd för att Jönköping fortsätter på detta spår och gör sig till den perfekta staden. Den fina ytan kommer göra att alla som inte känner sig bekväma i det polerade Jönköping antingen flyttar härifrån eller gömmer sig. Innanför ytterdörren kan skammen leva, men den kan inte mötas, hjälpas eller diskuteras om den inte kommer ut. Även kreativiteten göms om den inte får plats i det offentliga Jönköping. Det är i gråzonen (och det menar jag inte i juridisk mening) som kreativiteten och nya idéer föds.
Jag skulle vilja att det byggs in mer variation i de nya områdena, så att det överallt finns en mångfald av verksamheter. Det behöver finnas bostadshus, (bostadsrätter, hyresrätter och villor) som även innefattar butikslokaler, förskolor, kaféer och föreningslokaler. Det behöver vara små lokaler där kooperativa verksamheter kan verka, lokaler för att kreativa och kulturella verksamheter och lokaler för butiker såklart. Framgångsrika mötesplatser är en kombination av kunskap, kreativitet, välkomnande känsla och människor.
Behöver Jönköping bli kaxigare? Nja, jag tycker nog att kaxigheten har nått en bra nivå nu. Jönköping signalerar business och yta. Det är företagsamhet, pengar och framgång. De är helt klart att detta behövs och kommer att fortsätta behövas, men är det inte dags att inspirera och möjliggöra andra sektorer. Jag är rädd för att det till slut blir innehållslöst.
Att det bara blir perfekt yta, där folk inte vågar vara människor med all sin komplexitet. Varje individ har ett djup som handlar om existentiella frågor, om behov av trygghet och behov av kärlek. Men människor är också illojala, irrationella och de gör fel. Människor misslyckas med sina förhållanden, misslyckas med arbeten och hamnar i konflikter. Jönköping behöver välkomna alla människor och Jönköping måste våga vara skitigt. Staden måste släppa kontrollen!
Istället för mer kaxighet behöver Jönköping våga ta steget utanför det som förväntas. För vi behöver inte mer yta eller snygga kvarter. Vi behöver liv, mångfald, kreativitet, kultur och diskussioner om livet. Vi behöver prata om vad som är kvalitet i livet – kan det vara något mer än villan, kärnfamiljen och det välbetalda jobbet?
För vad gör det präktiga, rena och ordningsamma med människor egentligen. Jag tror att det fria tänkandet och modet försvinner när det blir för rent. Det skitiga och det skamliga och det annorlunda kommer då att gömmas i garderoberna. Det kommer inte att bli en del av Jönköping. För vem ska våga ta det första steget till det skitiga, det alternativa och ifrågasättandet när det är så rent, så rent. Och så ordnat, och alla har det så bra…
Vem vill flytta till Pleasantville?
Hmmm. Tänkvärt, men jag tänker att kaxigt inte behöver utesluta ödmjukhet och mänsklighet.
Du har rätt, men det är alltid viktigt att reflektera kring vilka ord en använder och hu de kan tolkas.
Pang på! På pricken vad som behövs!
Tack!